"Barn med särskilda behov bör ges en rimlig chans"

Vad kostar egentligen mest? Är rubriken på Tove Lifvendahls ledare i söndagens SvD.

Min gamla förskolechefs ord ekar i huvudet:   "Alla barn har särskilda behov"

Och så är det. Alla barn har särskilda behov men vissa barn behöver särskilt stöd för att lyckas här i livet.

Tove Lifvendahls serie om barn med olika handikapp som inte får det stöd inom Stockholms skolor dom enligt skollagen har rätt till är verkligen läsvärd.

Det är på tiden att skolan inte bara ser till flertalets behov utan även till dom som behöver särskilt stöd.

När förskolan slutade vara en socialverksamhet med stort pedagogiskt innehåll och blev en ren utbildningsverksamheten tappade man något på vägen.

När förskolan var en del av socialtjänsten var den ett redskap som socialtjänsten utnyttjade för att utjämna skillnader i uppväxtvillkor. På den tiden kunde man satsa extra på barn med fysiska handikapp, men även på barn med sociala handikapp från familjer med missbruksproblem eller där intresset för att utbildning var obefintligt.

När man flyttade fokuset från dom svaga till att forma en förskola för flertalet  tappade man bort dom som var i behov av särskilt stöd.

Idag måste man i många kommuner ha en diagnos på sitt barn för att få den hjälp skollagen föreskriver.

Det behövs inga diagnoser för att hjälpa ett barn. Det behövs bara särskilt stöd för att alla ska kunna utvecklas efter sin förmåga.

Maja som just börjat i förskoleklass. Hon har särskilda behov för hon är en liten försiktig tjej med stor integritet och rättspatos. Men dom behoven kan hennes föräldrar tillgodose. Och nu går hon i en klass där personalen ser henne och hon har redan fått nya kompisar.

Men så var det inte när hon efter inskolningsveckan i slutet av augusti bytte skola och klass eftersom vuxenvärlden inte klarade att tackla mobbing i dess linda.

Man gav inte särskilt stöd till den lilla tjej som för två år sedan blev av med sin storebror i cancer. Man såg inte att hon behövde stöd för att inte utvecklas till en mobbare. Man valde i stället att säga till Majas föräldrar att det var nog bäst att flytta på Maja, den mobbade.

Vad skickar det för signaler? Det som börjar med en knappnål kan sluta med en silverskål.

Eller som för killarna på Lundsberg. Med ett strykjärn.

Så se till att skolan har resurser att i tid hjälpa och ge alla barn en chans att utvecklas efter sin förmåga. Det kostar minst på längre sikt.

Tänker den fyrbenta blondinens matte

 

Det är demokratin dumbom att vissa väljares röster är mindre värda. I alla fall på Orust.

Hur kan det vara på detta sättet? Den frågan kan man ställa sig eftersom de som röstat på moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna i förra valet inte har inflytande motsvararande sin andel bland Orust väljare.

För i fullmäktige finns det sedan en tid tillbaka tre grupper. Den styrande minoriteten, den största oppositionsgruppen och socialdemokraterna.

Detta eftersom socialdemokraterna inför senaste fullmäktige sa att dom inte styr ihop med den styrande minoriteten, utan är ett oppositionsparti. Så då är det väl bara att acceptera det. Visserligen bedriver dom ingen oppositionspolitik utan är drivande i att arbeta fram förslag till fullmäktige. Ett uppdrag som i andra kommuner brukar vara dom styrandes. Men på den stora ön i väster är det mycket som inte liknar andra kommuner.

Men man ska ju lita på vad folk säger, så säger socialdemokraterna att dom är i opposition så är det väl så.

Då finns det alltså fyra partier i opposition. Socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna. Socialdemokraterna har 11 mandat och dom andra tillsammans 13. Är det då rimligt att dom väljare som röstat på något parti i trettongruppen inte har representation motsvarande hur många röster dom fick i valet?

För på nästan samtliga uppdrag som ska tillfalla oppositionen sitter det socialdemokrater. Det blev så när dom valdes senast eftersom då fanns det en majoritet och enbart socialdemokrater och folkpartiet var i opposition. Och eftersom folkpartiet valde att inte gå i det stora partiets ledband tog, med den starkes rätt, socialdemokraterna alla platserna som tillföll oppositionen.

Men sedan dess har majoriteten spruckit och är numera en minoritet. Två ledande f.d. moderater, som väl anser sig som Guds gåva till kommunen vägrar att lämna sina uppdrag. De säger sig ha folkets stöd. En minst sagt tveksam slutsats. Dom är ju invalda för moderaterna. Och inte kommit in på personliga meriter dvs.  genom personkryss.

Det innebär att två tunga platser innehas av två politiska vildar.

Det innebär också att majoriteten i kommunstyrelsen och miljö- och byggnadsnämnden inte speglar hur Orust väljare ville att det skulle se ut i de organ som framtill nästa val styr kommunen.

Det betyder också  att vissa väljares röster inte räknas. Det är tydligen bara de som röstat på den styrande minoriteten och socialdemokraterna som kan räkna med att få sin röst hörd.

Och trots att socialdemokraterna säger sig vara i opposition så bildar dom med den styrande minoriteten en majoritet som förhindrar varje förändring, som skulle ge alla partier inflytande motsvarande sitt valresultat.

Pehr Ahlmark skrev en bok med titeln. Det är demokratin dumbom.

Men nej det är inte demokratin. Det är maktfullkomligheten personifierad.

Tycker den fyrbenta blondinen

Fullmäktige - en plats för inbördes beundran

Ordförande började kvällen möte med en undran om man kunde ta upp två ytterligare frågor på dagordningen. Den ena, ett val, var ok. Men att ta upp frågan, som väckts av moderater, folkpartister och kristdemokrater, om att det vore lämpligt att välja om ledamöterna till kommunstyrelsen och miljö- och byggnadsnämnden nu när en ny majoritet bildats. En majoritet bestående av den styrande minoriteten samt sossarna. Nej det otänkbart.

Majoriteten kände sig alldeles klart träffade. Så den diskussionen ville man inte ta utan sa nej till att ta upp ärendet.

Hur klokt var det egentligen? Trodde man att man därigenom skulle slippa diskussionen.

Chansen finns fortfarande att fullmäktiges ordförande vågar ta upp frågan på nästa möte. För det är han och ingen annan som beslutar om hur föredragningslistan ska se ut. Men gudarna ska veta att han kommer att utsättas för hård tryck att låta bli. Men han har tidigare visat visst mod och självständighet. så hoppet finns kvar.

Men för att vara på den säkra sidan så ändrades bara rubriken på skrivelsen och vips blev det en motion, som lämnades in redan vid torsdagens möte. En av de få lagligt tvingande möjligheter en opposition har att få upp en fråga till diskussion i en kommun, som styrs av en fullständigt maktfullkomlig liten klick påhejad av ett antal jasägare. Men visst dom kan förhala även handläggningen av motionen så att 2014 års val hinner före.

Tillbaka till den nya majoritet. Man har ju på olika sätt visat att man är en styrande majoritet. Styrande var kanske inte ordet men en majoritet i alla fall. I skrivelsen från de tre partierna tas vissa exempel upp som till exempel att man gjort en gemensam budget och att man ansåg att en socialdemokrat skulle ersätta en oberoende, som var jävig.

Men det finns många fler exempel. För trots att det är näst intill omöjligt att få insyn i vad som pågår så försäger sig vissa ledamöter ibland och ibland trycker någon på fel knapp så att informationen hamnar dit det inte var tänkt.

Och detta systematiska arbetet att hålla den verkliga oppositionen utanför insyn måste vara helt unikt. Tidigare har det varit en princip att kommunstyrelsens arbetsutskott deltagit i utbildningar och gjort studiebesök. Men numera är det utskottens presidier, som får ta del av denna kunskap. Ett effektivt sätt att se till att ingen från oppositionen får vara med.

Man har även infört informella grupper bestående av de ledande ur majoriteten där inga protokoll förs men där flera av de kontroversiella besluten för kommunen fattas.

Man försöker att på olika sätt undvika att ärenden kommer upp till kommunfullmäktige trots att de enligt kommunallagen är av sådan vikt att de borde beslutas där.

Och hela tiden kommer man tillbaka till att folkpartiet sitter på uppdrag man anser att partiet inte har rätt till. Och nu när man har chansen att ändra på det så tar man inte den.

Det enda vapnet oppositionen idag har är att låta droppen urholka stenen och hoppas på en ljusare framtid.

Och efter denna inledande punkt på kommunfullmäktige lyssnade ledamöterna på en föredragning om vikten av att få kommunfullmäktige till ett levande parlament där det är högt till tak och där viktiga framtidsfrågor diskuteras. Och man lyssnade på hur ens egna mål om större öppenhet och demokrati skulle implementeras.

Matte fick liksom inte dessa olika budskap att gå ihop. Och det gör dom inte för mig heller men jag är ju bara en dum

Fyrbent blondin

 

Maktmissbrukets fula tryne visar sig.

"Oppositionspartierna har som uppgift att invända och rösta mot, kritisera samt analysera regeringens agerande och beslut. För ett sunt politiskt liv är opposition nödvändig då den innebär ett korrektiv mot maktmissbruk. För att en demokrati ska fungera måste oppositionen kunna organisera sig på samma villkor som regeringspartier. Auktoritära, odemokratiska regeringar kan upprätthålla sin makt genom att förstöra för oppositionen."

Detta kan man läsa i Wikipedia.

Men hur är då läget här på den gröna ön i väster?

Jo formellt består oppositionen av fyra partier. Sossarna med 11 mandat, moderaterna med 7, folkpartiet med 5 samt kristdemokraterna med 1 mandat.

Det formella oppositionsrådet är en socialdemokrat, som helt odemokratiskt meddelar att han bara företräder sossarna, trots att dom är en minoritet inom oppositionen.

Och som lök på laxen driver han inte ens oppositionspolitik utan är en del av den styrande minoriteten som förvandlats till en majoritet IRL.

Man har tillsammans med den styrande minoriteten lagt en inriktningsbudget för 2014. En budget är kommunens viktigaste styrdokument.

Och när ordförande i miljö- och byggnadsnämnden inte kan delta i ett beslut om bygglov på grund av jäv kräver man att en oberoende före detta moderat ska ersättas med en socialdemokrat. Kan man klarare uttrycka att sossarna är en del av en ny majoritet?

Men varför bildar man inte då en ny majoritet? Makt och arvoden är svaret på den frågan. För då måste sossarna avstå många insynsplatser till den reella oppositionen och det vill man inte.

Och eftersom den styrande minoriteten och sossarna har  majoritet i kommunfullmäktige så kan den verkliga oppositionen inget göra för att påverka eller förändra något förrän tidigast efter valet. Och kanske inte ens då för kommuninnevånarna är så trötta på allt tjafs att de inte orkar bry sig längre.

Så troligen kommer kaoset att fortsätta. Det kommer att komma nya skattehöjningar. Den första i december. Och flera av de som flyttat till ön för att man ville ha en bra miljö för sin familj inser att det blir för dyrt och drar tillbaka till staden där service är bättre och skatten lägre.

Man kan inte beskriva oppositionen på Orust situation bättre än vad  Wikipedia gör.

"Auktoritära, odemokratiska regeringar kan upprätthålla sin makt genom att förstöra för oppositionen."

Tycker den fyrbenta blondinen.

Två mobbande sexåriga tjejer gjorde att en farmor inte fick delta i partiets skaldjursfest på Mollösund

Vad är det för värld vi lever i när skolan inte klarar att tackla mobbning från två förskoletjejer?

Majas första år i skolan har börjat på samma eländiga sätt som vistelsen på förskolan slutade.

För ett och ett halvt år sedan åkte matte till Stockholm för att vara barnvakt när en liten kille på 6 år skulle begravas. Han hade under lång tid kämpat mot sin cancer men nu var kampen över. Eftersom han gått på samma förskola som Maja och hennes småbröder så var även förskolans personal med på begravningen. Så förskolan stängdes och det behövdes någon som var hemma med de tre barnen.

Denna tragiska händelse var början på en mobbningshistoria. Den döda pojkens syster, som är lika gammal som Maja började trakassera flera barn på förskolan. Hon mådde naturligtvis inte bra. Hon började ge sig på Majas bästkompis. Men gick snart över till Maja och tyvärr följde kompisen med.

Maja ville inte gå till förskolan. Hon visste inte vad hon skulle sätta på sig för vad hon än hade på sig så blev hon retad.

Maja är en liten tjej som är orolig för nya saker. Så man retade henne för att hon inte vågade och inte kunde gunga högt och så vidare. Det fanns en personal som verkligen tog Majas parti och talade om för de två andra tjejernas föräldrar att detta beteende är oacceptabelt.

Mamman till Majas före detta bästkompis tog väldigt illa vid sig.

Men hade väl inte kraft och mod att göra något åt det.

När den personal som ställt upp för Maja gick på mammaledighet i våras vägrade Maja att gå tillbaka till förskolan veckan innan skolan började.

Så på grund av vuxnas oförmåga att ta itu med mobbing på förskolenivå fick matte åka till Stockholm och vara med Maja veckan innan skolan började.

Och Maja var lycklig. Farmor och Maja hade några trevliga dagar och var bland annat och tittade på den skola hon skulle gå i. Och pratade med den personal som fanns i tjänst och Maja var helt trygg inför skolstarten.

Vad Maja inte visste var att hennes föräldrar och farmor rivit upp himmel och jord för att Maja skulle få gå i denna skola och inte en skola med 1400 elever, som dessutom ligger långt från Majas hem. Och där hennes plågoandar skulle gå. Och först någon vecka före skolstart fick Maja besked om i vilken skola hon skulle gå.

Och sista arbetsdagen innan skolan öppnar för höstterminen slår meddelandet ner som en bomb. Hennes två mobbare har samma dag också fått plats, inte bara på samma skola utan också i samma klass.

När Majas föräldrar tar upp problemet med skolan föreslår personalen att Maja ska byta klass.

För matte ett mycket märkligt förslag. Det naturliga hade väl varit att flytta på mobbningsledaren och därigenom dela på dessa två tjejer, som inte bara gett sig på Maja. Det finns minst ytterligare en elev i klassen, vars föräldrar framfört samma oro som Majas föräldrar.

Om vuxenvärlden inte klarar att tackla mobbningen från två små tjejer i en förskoleklass så är det ju inte märkligt att det är som det är på vissa högstadier.

tänker den fyrbenta blondinen

 

 

Oppositionsrådet blir kvar på Orust

- Det handlar om demokrati säger centerns starke man, som svar på Bohusläningens fråga varför man avslagit medborgarförslaget att avskaffa oppositionsrådet.

Intressant att han säger att det handlar om just demokrati.

Och matte som trodde det handlade om majoritetsförtryck?

 "De flesta demokratiska nationer har grundlagar för att förhindra att den politiska makten blir snedfördelad," "Återkommande kritiska poänger är majoritetsförtryck, att medborgarna inte har tid att sätta sig in i alla frågor, och att de politiska partierna ägnar mer tid åt röstfiske än åt att styra." (Wikipedia)

På Orust finns ett kommunalråd, som bara representerar sig själv och en annan utslängd före detta moderat, tillika ordförande i miljö och byggnadsnämnden. Dom kallar sig oberoende. Matte har hela tiden undrat. Oberoende av vad. I alla fall inte av arvoden. Men det är en annan historia.

Och så finns han som bestämmer allt. Centerns starke man. Officiellt har han ordförandeskapet i utskottet för samhällsutveckling. Men IRL styr han det mesta här på ön. Så då känns det lite märkligt när han, det närmaste man kan komma envåldshärskare här på ön, säger att det handlar om demokrati.

Frågan är om det är demokrati när den så kallade styrande minoritetens män och oppositionens män och kvinna gör upp bakom stängda dörrar, dit vare sig den reella oppositionen, press eller allmänhet har tillträde. Och frågar man så är det inte sant och ingen kan bevisa att det är så eftersom inga protokoll förs. Men det är också en annan historia.

Men att påstå att ett oppositionsråd handlar om demokrati är väl magstarkt.

Oppositionen består av tre partier, sossarna med 11 mandat, moderaterna med 7 mandat, folkpartiet med 5 mandat samt kd med 1 mandat.

Det innebär att sossarna inte är den största gruppen inom oppositionen. När de fick oppositionsrådsposten var de störta parti inom oppositionen och med den starkaste rätt tog de alla uppdrag som tillföll oppositionen. Men sedan 7 av 9 moderater och kd lämnat regnbågsalliansen och gått i opposition så är sossarna i minoritet inom oppositionen. Men oppositionsrådsposten kan dom behålla eftersom dom regerar ihop med den så kallade styrande minoriteten. Inte officiellt förståss för det är inte mycket inom politiken på Orust som sker i öppenhet, men i praktiken så styr dom tillsammans med den ostyriga minoriteten.

Och hur kan detta vara möjligt? Jo genom majoritetsförtryck. Man inte bara fråntar den reella oppositionen dvs. moderater, folkpartisket och kristdemokrater möjligheter att sätta sig in i frågor. Utan man bildar en majoritet i kommunfullmäktige som gör att all förändring före nästa val är omöjlig. Detta visade man tydligt bland annat i frågan om ansvarsfrihet för föregående år. Där kommunstyrelsen och miljö och byggnadsnämnd beviljades ansvarsfrihet, trots gedigen kritik från revisionen. Men även den historien är värd en egen mässa som matte inte tar just nu.

Så att säga att detta handlar om demokrati ekar minst sagt falskt i mattes öron. Det handlar om makt och arvoden och ingenting annat.

Den fyrbenta blondinen

"Vad sägs om att på stående fot skriva ut ett svensk medborgarskap, kanske rentav ett hedersmedborgarskap."

Heder vad står det för egentligen? I detta fall för något positivt och fint som att bli med hedersmedborgare. Man kan också bli hedersmedlem och hedersdoktor. Och på heder och samvete lovar man att säga sanningen och ingenting annat än sanningen i våra domstolar.

Och så kan man använda sin heder till att förtrycka, mörda och misshandla sina närmaste. Finns det någon som kan förklara vad det är som är så hedervärt i detta?

Låt inte ett hedervärt svenskt ord som heder tappa sin heder och bli hopblandad med något som är så lång från hedervärt beteende man kan komma. Nämligen att begränsa ja till och med mörda en annan människa på grund av vad man säger vara en hederssak.

Hedersmord har inget med heder att göra. Det är precis som vanligt hederligt svenskt våld i nära relationer. Det handlar om makt. Och alltför ofta om mäns makt och önskan att begränsa kvinnors möjlighet till frihet och utveckling.

Mord är mord och det finns aldrig något hedervärt i det. Så sluta kalla vissa mord för hedersmord.

Tycker den fyrbenta blondinen.