Kommuncheferna fick sparken – får lön i 5 år

Rubrik i GT den 21 juli 2015.

Och på den stora ön i väster utlyste en debattglad moderat politiker en liten frågetävling på nätet för någon vecka sedan.

Frågorna var:

" Fråga 1: Varför slutar så många kommunala chefer på Orust?
Fråga 2: Vad heter Omsorgens förvaltningsområdeschef 20151001?"

Rubriken ovan är för ett reportage om situationen i en annan kommun i Bohuslän nämligen Öckerö. Den vackra ön i väster har cirka 15 000 invånare och Öckerö har 12 000. Alltså två relativt små kommuner. Och situationen på chefssidan är den samma.

 Matte har under sina 30 år i kommunal verksamhet sett rätt många chefer komma och gå.

Och det har ofta varit dom driftiga som fått gå. Eller som själva valt att gå.

Matte minns för många år sedan när en barnomsorgschef ringde och var helt upprörd för att kommunen hon jobbade i hade tillsatt en helt outbildad person till kommunchef.

- Det kommer aldrig att gå sa barnomsorgschefen.

Matte höll först med henne. Men så tänkte hon efter. Vad var problemet med kommunchefen som var före och som fick gå?

Jo hen var välutbildad. Hen hade en stor integritet. Hen höll på sin rätt att tala om vad som gällde för kommunens politiska ledning. Så att man kunde välja att hålla sig inom lagens råmärken. Hen var professionell  och la sig aldrig i politiska frågor. Men tyvärr hade politikerna inte samma professionella hållning. Dom gick ofta in och försökte påverka  tjänstemännens  beslut i olika frågor, tros att man genom delegering överlåtit beslutandet.

Så matte svarade barnomsorgschefen.

- Jag tror att den nya kommunchefen kommer att stanna länge. Hen saknar kunskaper för att kunna ha en egen uppfattning och kommer därför att göra som hen blir tesagd.

Alldeles riktigt. Så länge har nog ingen kommunchef stannat. Hen stannade till hen avgick med pension.

Matte tycker man borde analysera ordentligt varför omsättningen på chefer, speciellt i små kommuner är så hög.

För idag vet ingen vad det beror på. Men det är väl många som har sina teorier. Och matte har sina.

När det gäller den stora ön i väster så tror hon att en orsak är politikernas låga utbildningsnivå. Är man inte van att tänka i visioner, mål och styrning så är det lätt att man fastnar i det enskilda bygglovet. I stället för att ta fram riktlinjer för hur man vill att Orust ska se ut om 20 år. Och sedan låta tjänstemännen besluta enligt riktlinjer. Dessutom är man så nära sina väljarna, speciellt om man här född på öa. Och då klara man inte riktig av att tala om för grannen, som är missnöjd med ett beslut, att han måste gå tjänstemannavägen. Och man klarar inte heller alltid att bortse från sina sympatier och antipatier när man beviljar eller avslår något.

Och när ärendena beslutas i fullmäktige så förstår man inte riktigt vad det kommer att få för konsekvenser längre fram. Ingen vill ju framstå som dum och ställa frågor och hånas av sina politiska motståndare genom miner och suckande. Så man tiger och röstar som man blir tesagd.

Visserligen är anekdoten gammal, men matte tror att tänkesättet är det samma då som nu.

Politikerna i socialnämnden på den stora ön i väster hade beslutat att de förskolor som hade koll på sina kostnader och därigenom lyckades få ett överskott mot budget skulle få behålla en del av överskottet. För dels ville socialnämnden att verksamheterna skulle respektera lagt budget och dels ville man undvika de stora oplanerade inköpen som gjordes i december. För förskolorna  visste ju att om man inte satt sprätt på pengarna före årets slut så skulle dom gå till de förskolor som struntat i att hålla budgeten.

Men i socialnämndens beslut fanns ingen begränsning av vad överskottet kunde användas till. En förskola beslutade att några ur personalen skulle få göra en studieresa till Italien för att kolla in en intressant pedagogiskt arbetssätt.

Men det gick inte. För sånt hade inte socialnämnden tänkt att pengarna skulle gå till. Beslutet om att förskolorna skulle kunna behålla del av överskottet togs bort igen. Och i och med det tog man även bort en viktig morot för att förmå verksamheten att hålla budgeten. Och den verkar verksamheten fortfarande sakna. Budgetdisciplinen är minst sagt dålig.

Och nu har omsorgschefen sagt upp sig och ska börja i Mellerud i stället. Det känns som om dessa kommunala chefer är ett kringresande chefssällskap som dyker upp i olika kommuner likt andra teatersällskap.

"– Det finns chefer som inte fungerar på vissa ställen, men som fungerar på andra. Jag tog fler referenser" säger kommunstyrelsen ordförande på Öckerö .

Det som har fascinerat matte under många år är just den uppfattningen.

- Det gick inte så bra i den kommunen men här kommer han säkert att passa.

Och så anställer man en chef som man under smekmånaden höjer till skyarna för att sedan konstatera att han är en katastrof. Matte undrar om det finns några andra arbetsgivare som kan omvandla en topprekrytering till en katastrof på så kort tid som Sveriges små kommuner.

Och att vara omsorgschef på den stora ön i väster är ju näst intill omöjligt. Budgeten för till exempel äldreomsorgen räcker inte för att utföra det uppdrag som omsorgschefen fått av politiken.

För att än en gång göra den liknelse så matte gjort tidigare. Man har gett omsorgschefen pengar som inte ens räcker till en gammal folka och säger till honom att köpa en Porsche.

Ansvaret för situationen är inte hans utan den politiska ledningen. Och fixar man inte detta så blir Orust Sveriges Grekland. Våra långivare kommer att ställa krav på besparingar och att avyttra egendomar och verksamheter.

Men så här blir det ofta i små kommuner med politiker som har ett särintresse. I detta fall har vi ett kommunalråd, som annars jobbar i hemtjänsten. Hur ska hon ha kraft att dra ner verksamheter där hon har både sina väljare och före detta arbetskamrater?

Ingenting är heligt sa hon när året för ungt men nu har halva året gått och ingenting har hänt.

Och då blir omsorgschefen Svarte Petter. Han har inte hållit budgeten, vilket är hans jobb. Och nu slutar han, så då blir det säkert helt ok att lägga hela skulden på honom, trots att han inte haft en chans. Och det vet kommunalrådskan.

Och så vitt matte begriper har han gjort ett bra jobb och ska ha beröm för att han orkat så länge som han har.

Och så försvinner mellancheferna inom omsorgerna. Klart att dom gör. Dom får ett uppdrag att hålla budgeten och använder dom kunskaper de fått på högskolan för att genomföra uppdraget. Dom gör sig därigenom impopulära ute i verksamheten. Och sedan när det kommer till skarp läge. Och neddragningarna ska genomföras så står dom där utan stöd från högsta ledningen. För den högsta ledningen orkar inte, när representanter för verksamheten står där i maktens korridorer och hotar. Och så blir allt vid det gamla och mellancheferna väljer en annan kommun.

Och den politiska ledningen får bara hoppas på att ekonomin ska lösas sig genom afa- pengar från staten. Som det gjort tidigare år. Men det går inte i längden.

Ett råd. Rekrytera tjänstemän utan kompetens och ett professionellt arbetssätt, som bara gör som dom blir tesagda, så ska ni se att dom stannar längre och kostnaderna och kommunalskatten kommer fortsätter att öka.

Tänker den fyrbenta blondinen

Vi var väl lite naiva

Säger centerns före detta starke man här på öa.

Tror matte inte alls  på. Maktgalna, okunniga och oförmögna att lyssna på dom som visste bättre, stämmer nog bättre in på verkligheten. Och framförallt lät man sig imponeras när dom stora elefanterna bjöd upp till dans.

"Med insegling från Kråksunds Gap hälsar vi alla båtägare välkomna. Marinan har ca 300 stora och små båtplatser utrustade med Y-bommar", står det på Hällevik Yacht clubs hemsida på nätet. Text och bilder berättar om att man kan ha fester för 100 sittande gäster i paviljongen  ( GP den 18 juli 2015)

"Projektet var omstritt redan från början. Dels för att kommunen öppnade för exploatering av ett orört naturområde och muddring av en känslig havsvik, där det växte ålgräs. Men också för att man sålde ut marken för billigt – för knappt fyra kronor per kvadratmeter

Bengt Johansson (C), som vid tiden var vice ordförande i kommunstyrelsen på Orust, tycker fortfarande att priset är försvarbart. I avtalet fanns vissa förpliktelser, och dem har projektet fullgjort. Och som en garanti för att bygget verkligen skulle bli av avtalade man om att marken skulle övergå till Peder Grimstads bolag först när den första etappen var färdigbyggd. Fram till dess låg markägarskapet i NCC:s händer."

I mattes ögon märkligt att man alltid verkar lita på NCC. Matte vet inte när det började. Men redan för mer än  25 år sedan tecknade kommunen ett  avtal med NCC om bergtäkten på Hogens industriområde. Och sedan dess spökar dom ofta i projekt det gått troll i.

"Efter år av projektering startade bygget 2010 av det som skulle bli en spa- och konferensanläggning i en havsvik i utkanten av Hälleviksstrand på Orust. Men redan våren 2011 stannade bygget av på grund av en tvist mellan entreprenören Peder Grimstad och byggherren NCC.

Och sedan dess har det stått stilla. Det som skulle ge upp till 40 arbetstillfällen har i stället blivit en övergiven byggarbetsplats, där moduler till fler sjöstugor står och ruttnar sönder."

Kerstin Gedda (S) är kommunalråd på Orust. Hon bor i Hälleviksstrand, bara några hundra meter från bygget. Hon tycker inte att det känns bra att passera området och se hur det ser ut."

Man ändrar inte i citat så kommunalrådskan får heta Gedda även om matte vet att hon heter Gadde.

Men detta att bo nära måste kännas för kommunalrådskan ungefär som när förre kommunalrådet, då ordförande i byggnadsnämnden, dagligen åkte förbi och såg hur ett svartbygge i form av en jättealtan  växte fram på Mollösunds Värdshus.

Det tycker matte egentligen är det enda dom två kommunalråden har gemensamt. Att inte ta i problem förrän det blir katastrof. Att fatta nödvändiga men obekväma beslut är inget som vare sig legat eller ligger för ledningen på Orust.

Kommunalrådskan tror alltså inte på  möjligheten att driva  konferensanläggningar på kusten.

"- Man ser allt fler som går i konkurs. Eller blir asylboende i stället."  ( GP 18juli)

"Från kommunen sida gör man inte mycket mer än väntar just nu: blir det konkurs? Eller kommer någon annan ägare in och fullföljer bygget? Kerstin Gedda säger att hon fortfarande hoppas att det ska bli någonting." (GP18 juli)

"- Men då får man ha ett koncept med konferens och handel eller något maritimt, alltså det som planen kan medge. Vem det än är som kommer så kommer vi inte att ändra planen"

 Först säger kommunalrådskan att hon inte tror på konferensanläggning och så säger hon att det ändå får bli så. För det säger planen.

Matte undrar så vad hon hoppas på? Ett hjälppaket från regeringskansliet eller?

Och om det inte går att få ekonomi på projektet för den nuvarande ägaren så känns det inte ok att låta honom gå i konkurs för att ytterligare en gång se till att NCC gör en lysande affär.

Det är inte kommunens uppgift att rädda hjälp klantiga företag från konkurs. Men kommunen har ett ansvar genom sitt planmonopol. Man får inte godkänna planer som man borde begripa inte går att genomföra. Och detta är inte första gången som man gör denna tavla. Där man  i efterhand fått hjälpa företag, som kanske redan under projekteringen räknade med att kunna övertyga kommunen att ändra planen och därmed kunna tjäna storkovan på tomter i ett synnerligen attraktivt område.

Och i och med att kommunen sålt marken till NCC och har planmonopol så vore det väl klokt i att ändå försöka hitta en lösning på detta.

Att låta denna halvbyggda anläggning stå och förfalla i ett så vackert område känns ju inte ok tycker matte.

Men frågan är om makten inte ännu en gång kommer att gå NCCs tillmötes och ändra planen när dom fått tagit över eftersom dom är markägare. Det är nog bara för NCC att vänta några år tills stormen lagt sig. Dom har ju väntat mer än 25 år på att kunna bryta bergtäkten i Hogen så dom kan säkert vänta.

"- Som tjänstemän och politiker var vi väl lite naiva, som trodde att om NCC är inblandade så går det bra, säger Bengt Johansson"

Mycket kan man säga om Centerns före detta starke man. Men naiv är inte det matte först kommer att tänka på. Nej han är enligt mattes sätt att se på saker och ting en slug politiker, som inte tål att vare sig bli ifrågasatt eller granskad. Och den enskilde politiker som genom sitt närmast  diktatoriska ledarskap mest av alla politiker bäddat för den extremt dåliga ekonomi som  Orust har idag.

Nej dom som varit naiva är nog Centerns medlemmar och väljare som under så många år litat på att deras starke man gjorde det som var bäst för kommunen.

Tänker den fyrbenta blondinen

Fiber kan det vara något? Och vem är ok att fråga?

Nu ska alltså fiberfrågan upp till beslut. En tjänsteskrivelse finns. Så intresserade kan kolla kommunens hemsida under kommunstyrelsen handlingar inför junimötet

"Det är inte rimligt att landets digitaliseringsresa ska genomföras av varje enskild kommun. Därför behöver regeringen visa att den tar ansvar för att ge lika bra välfärd till alla invånare genom att ge alla kommuner det stöd de behöver för att fortsätta sitt digitaliseringsarbete. Först då kan vi bli världens bästa land på att använda digitaliseringens möjligheter."(Mikael Ek vd, Svenska Stadsnätsföreningen Karin Ahl ordförande, Svenska Stadsnätsföreningen)

Och på den stora ön i väster, liksom på resten av landsbygden, är det ännu värre. Här  är det enskilda fastighetsägare som gemensamt i fiberföreningar ska genomföra detta projekt. Ett projekt som enligt matte borde jämföras med när Televerket byggde ut koppartrådarna och  borde alltså finansieras via skatten och genomföras av staten.

Men så är det tyvärr inte. Och på fullmäktiges möte i augusti ska frågan om kommunens bredbandsutbyggnad beslutas. Det ska  bli en föredragning och med möjlighet för både ledamöter och allmänhet att ställa frågor. Ett klart framsteg jämfört med punkten om Henåns skola, som för övrigt, numera utgått. Där fick man bara lyssna och lägga informationen till protokollet. Vad den nu hade där att göra? Den fanns ju redan skriftligt på annat håll. Men det är en annan historia.

Matte, som är med i Myckleby fiberförening funderar vad ett kommunalt stadsnät skulle innebära. Stadsnät är för övrigt ett rätt fånigt ord för fiber på landet. Men nu ska vi inte vara gnälliga.

2012 uttalade  kommunstyrelsen (§ 848) att man ansåg fiberutbyggnad vara ett ansvar för kommersiella aktörer och inte ett kommunalt ansvar.

Ja, så kan man väl tycka. Men har inte kommunen tecknat ett avtala med Skanova, dvs Telia, som gör att det inte finns några andra kommersiella alternativ här på öa?

Och så står det i kommunens IT- infrastrukturplan från 2012 att 90 % av hushållen ska ha möjlighet att koppla upp sig till 100 Mbit/sek. Men det finns ingen tidpunkt när detta ska bli verklighet och klart är nog att Myckleby Södra förort tillhör dom 10 procenten.

Och nu diskuterar man alltså ett stadsnät som ska nå alla fiberföreningar och kommunens alla verksamheter.

Som matte förstår det,  är detta ett resultat av att man insett att det inte var så käckt att låta Skanova ha monopol och därmed fritt kunna sätta priserna för att utnyttja dess nät.

Men om det står det inget i papperna inför fullmäktige beslut. Så där har kanske matte fel.

Men man diskuterar annat t.ex.  Välfärdsbredband. Det betyder att alla som har insatser från kommunen t.ex. hemtjänst, personlig assistent eller i framtiden vill ha läkarbedömning via en skärm ska få tillgång till fiber.

Men  denna grupp kan man väl knappast hänvisa till kommersiella aktörer? Och inte  heller kan man lägga kostnaden på avgiften för hemtjänst. Så detta tål att fundera över.

Frågan är om  fiber är ett personligt val eller om det ska ingå i det som alla fastigheter har?

För matte känns det som angeläget att alla har tillgång till en bra uppkoppling. 

Det finns alltså en massa frågor som matte vill ha svar på innan hon deltar i fullmäktiges beslut den 13 augusti.

För matte förstår inte detta med fiber riktigt. Det är liksom inte hennes område. Men hon ska ju ändå vara med att fatta beslut och vill därför ta reda på så mycket som möjligt.

 Men hon vet inte om hon vågar fråga runt om vad som gäller. Om till exempel en investering på 10 - 15 miljoner i ett stadsnät är nödvändig. Och vad som händer om man inte gör den investeringen eller om inte alla fiberföreningar vill vara med på tåget.

Men med tanke på den reprimand mattes två kompisar fick  av kommunalrådskan när dom åkte till Göteborg för att få information i brofrågan så gäller det nog att vara försiktig.

"För det första så är det inga politiker som driver denna fråga det andra så ska inga enskilda politiker driva frågor som vi lagt hos våra tjänstemän och för det tredje majoriteten bör bli informerad om oppositionen klampar in o  driver tjänstemanna uppdrag" (citat ur mejl från kommunalrådskan )

Och ärendet om fiber ligger onekligen på en tjänsteman att utreda och någon lust att informera majoriteten har inte matte.

Matte tycker egentligen att detta är en hialös inställning från kommunalrådskan.

Det får matte att tänka på en konsult från Eslöv, som matte tyckte sa en massa självklarheter kombinerat med rena dumheter.

Hur som helst  så sa han vid en föreläsning för kommunpolitiker i Skåne att man inte borde vara för engagerad i en fråga för då tappade man trovärdigheten hos sina väljare.

Så det förväntas nog att matte ska vare oengagerad i frågan om stadsnät och rösta som hon blir tesagd.

Men där är matte ännu inte , utan undrar fortfarande.

Fiber kan det vara något? Och vem är ok att fråga?

Vi hörs 

Den fyrbenta blondinen

Att hon bara vågar.

Undrar vilket diarienummer skrivelsen har?

Matte har ett uppdrag. Hon sitter i fullmäktiges presidium och därför har hon precis som ett antal andra politiker på den stora ön i väster en mejladress som slutar på @orust.se.

Den mejlen använder matte när hon mejlar till andra politiker eller svarar väljare som undrar över något.

Och matte är väl medveten om att vad som skrivs in denna mejl är allmän handling och kan begäras ut av till exempel en nitiskt lokalreporter eller vem som helst som vill veta.

Ja, även det som skickas till och från mattes privata mejl kan bli allmän offentlig handling om det rör hennes uppdrag som ledamot i fullmäktige. Då  har hon skyldighet att se till att sådan korrespondens blir diarieförd hos kommunen.

Detta är en viktig princip för vårt öppna samhälle och regleras i Tryckfrihetsförordningen en av våra grundlagar.

Så just nu undrar matte om kommunalrådskan inte vet att mejl är en allmän handling offentlig handling.

"Vad är en allmän handling?

·         En allmän handling kan vara en text, en bild, en bandinspelning, en film eller annan information som exempelvis har lagrats i en dator.

·         En allmän handling ska ha kommit in till myndigheten eller ha upprättats där. Handlingen ska vara förvarad hos myndigheten.

·         Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Var och en ska kunna läsa dem.

·         Handlingar i ärenden som ännu behandlas är ofta inte offentliga." (Sveriges riksdag)

Just nu handlar det om Brofrågan. Som jag skrev i går så har en av mattes kompisar drivit frågan om en bro vid Svanesund under flera årtionden. Och i förra veckan reste han och en annan oppositionspolitiker till Göteborg för att bli lite uppdaterade i frågan av Trafikverket.

Detta är hans hjärtefråga.

Men nu anser kommunalrådskan att han inte får driva denna fråga eftersom det finns ett beslut om att kommunens tjänstemän  ska handlägga ärendet. Detta innebär:

"För det första så är det inga politiker som driver denna fråga det andra så ska inga enskilda politiker driva frågor som vi lagt hos våra tjänstemän och för det tredje majoriteten bör bli informerad om oppositionen klampar in o  driver tjänstemanna uppdrag."(citat från ett mejl från kommunalrådskan)

Synd att vi inte finns någon lokalreporter som då och då begär ut mejllistor från kommunledningen.

Enligt mattes sätt att se på politik kan man inte bara för att ett ärende lämnats över till tjänstemannaorganisationen sluta att driva på. För då kan ju majoriteten tvinga tjänstemän att göra som man gjort med införandet av valfrihet inom äldreomsorgen. Se till att inget händer under flera år. Och troligen kommer inget att hända under denna mandatperiod heller. 

Så matte tycker det är bra att hennes kompis fortsätter att driva på i brofrågan.

Men nu skulle ju denna blogg inte handla om brofrågan utan om offentlighetsprincipen. Som är en av grundbultarna i vårt öppna samhället, som ska  vara öppet och transparent. Och att pressen den tredje statsmakten ska kolla att makten sköter sitt uppdrag.

Och matte tycker det skulle vare mycket bättre för kommunens invånare om kommunalrådskan  ansträngde sig att få ordning på kommunens finanser i stället för att söka efter läckan, vilket för övrigt är olagligt.

Som sagt undrar om någon vet vilket diarienummer mejlet har.

Tänker den fyrbenta blondinen 

Vad är kompetens för en förtroendevald?

"För oss vanliga medborgare är utbildning viktigare än någonsin. Det politiska budskapet är att vi ska utbilda oss för att få ett jobb. Några krav på utbildning och kompetens finns däremot inte inom partierna. Alla som vill kan i praktiken bli folkvald. Har du skött dig bra, arbetat inom partiet och visat dig trogen lojalitetskravet kan du få vilken post som helst."

"Även om du blir minister behöver du inte kunna någonting på det området du basar över. Bristen på kompetens är tydlig på alla nivåer men eftersom konkurrensen om posterna är större i städerna är kompetensen högre där än i mindre kommuner. "Lotta Gröning i dagens Expressen:


Matte tycker att Lotta Gröning är ute och cyklar. För att vara förtroendevald innebär att man ska företräda sina väljare. Det innebär inte att man ska vara expert på det området man ansvarar för.


I en sjukvårdsstyrelse, där matte satt för länge sedan, fanns två läkare en för Centern och en Vänsterpartiet. Dom var två duktiga läkare men diskussionerna i nämnden hamnade ofta alldeles fel. Dom klarade inte att skilja de två uppdragen, som läkare respektive politiker, åt.


Och matte skulle aldrig kunna tänka sig att sitta som ledamot i omsorgsutskottet. Hon skulle ha svårt att inte se verkligheten genom sina socionomglasögon istället för genom dom socialliberala glasögonen.

Det är därför matte tycker det är så fel när det sitter lärare i utskottet för lärande. Man sitter där för att företräda sina väljare inte som representant för lärarkåren.


Fackkunskapen finns hos tjänstemännen och så ska det vara i en demokrati. Men visst är det en fördel om de som sitter på ledande politiska uppdrag vet hur man leder en stor verksamhet.

Tyvärr saknas den kompetensen hos dom som nu styr vår vackra ö.

Men däremot håller matte med Lotta Gröning att kompetensen som politiker är låg hos våra förtroendevalda.

Men det handlar om kompetensen att utveckla kommunen mot den vision som respektive parti har.

Och här har matte all anledning att vara självkritisk. Det är ju så enkelt att diskutera och kritisera en konkret fråga jämfört med att ställa sig frågan.

På vilket sätt påverkar detta beslut kommunens invånare?

En skattehöjning på 50 öre ger den de enskilda Orustborna större frihet? Knappast? All beskattning begränsar den enskildas möjlighet att själv välja och ska därför alltid noga övervägas innan den genomförs.

Att subventionera värmekraftverket i Ellös med nästan en miljon. Ger det invånarna större frihet? Knappast.

Att satsa ett par miljoner på ett båtbyggargymnasium ger det kommunens invånare större valfrihet? Knappast, när det endast går någon enstaka Orustbo där.

Uppdraget för skolan är att ge alla barn möjlighet att förverkliga sina drömmar. Beslutet att dra ner resurser till barn som behöver särskilt stöd. Gynnar det alla elevers möjligheter att utvecklas efter sin förmåga? Knappast. Däremot skulle fler specialpedagoger ge fler barn möjligheter att förverkliga sina drömmar. Dom skulle  till exempel kunna ge barn med språkstörning möjlighet att själv forma sin framtid.

Varför har vi som politiker inte skaffat oss redskap att ta ställning till hur ett beslut påverkar olika grupper? Dessa redskap finns om än inte på den stora ön i väster.

Men visst måste man som förtroendeman sätta sig in vilka lagar och regler som gäller för det område man är satt att besluta om. Och för det finns det bra utbildningar som förtroendevalda kan delta i. Men självklart är det lättare för dom med en högskoleutbildning att tillgodogöra sig dessa utbildningar.

Men hur gör man om man vill fortsätta att driva en fråga utan att klampa in i tjänstemannaorganisationen?

Om man som politiker drivit en fråga under decennier. Måste man då sluta driva den frågan när fullmäktige fattat beslut? Och lagt över uppdraget på tjänstemannaorganisationen.

Eller  får man fortfarande själv lyfta luren och ringa dom man tidigare pratat med och uppdatera sina kunskaper. Och får man till och med lämna ön för att på ort och ställa frågan.

Hur går det? Blir det någon bro någon gång?

Nej, där har matte förstått att gränsen går. Så mattes kompis, som drivit frågan sedan decennier ska nu sitta passiv på åhörarbänk och bara hoppas på att han får se en bro i sin livstid. Men det tror inte matte på. För om det ska vara så att när en fråga omvandlats till en tjänstemannafråga så får ingen annan ha synpunkter.
När man istället borde  kanalisera detta engagemang och ta vara på de kunskaper, som även en politiker kan ha skaffat sig under de årtionden han drivit frågan.

Så frågan är

Vad är kompetens för en förtroendevald?


Tänker den fyrbenta blondinen