Tack för den käftsmällen - Precis vad som behövdes.

Kunskapen finns,  men ändå använder man den inte.

Efter husses stroke för två år sedan bytte matte tillbaka till vårdcentralen i Henån. Skälet var samma, som varför hon bytt till Stenungsund. Med den skillnaden att denna gång var det bemötandet av henne som patient, som gjorde henne vansinnig. När hon något år tidigare lämnat Capio berodde det på bemötandet av husse. Ingen brydde sig om att ens försöka ta reda på vad som fattades honom. För det mesta skyllde man på åldern.

Men nu har alltså matte återvänt till Henån. 

Skälet var att under husses sjukdom fick ett skyhögt blodtryck på grund av stress. En beskäftig sjuksköterska erbjöd henne samtalsterapi,  vilket i och för sig nog skulle varit bra. Men det var sjuksköterskan själv, som skulle vara terapeuten. Hon hade påbörjat sin KBT utbildning och var klar med steg ett. 

Matte, som  befann sig  i en akut kris ville inte vara försökskanin åt någon beskäftig sjuksköterska med terapeutambitioner. 

Men innan hon säga det, så fick hon lite varma moralkakor om vikten att acceptera livet  som det var och bara titta framåt och inte hur det kunde ha varit.

Visst helt rätt. Men är man mitt i en kris har man rätt att må pest ett tag för att bearbeta och gå vidare när man är klar. För en gång skull kände sig  matte verkligen kränkt. Ett ord som för övrigt  idag används i tid och otid. Kränkt lämnade hon vårdcentralen med sitt höga blodtryck och satt aldrig mer ner sin fot där.

Men hur ska matte hitta hjälp nu i denna livskris, nu när husse lagt näsan i vädret för tre månader sedan och ingen samtalshjälp utanför familj- och vänkrets finns att få. 

Och allt kan man kan ju inte belasta vare sig sina barn eller  vänner med. Trots det har nog bästa väninnan skavsår i öronen efter mattes tjatande och ältande.

Så matte gjorde precis som många andra äldre kvinnor, som tycker livet är pest. Lite lagom sött vitt vin från en  bag in box i stället för samtal. 

Och så blir livet lite ljusare, för stunden i alla fall. Man somnar tidig och sover länge. 

Men baksidan blir en oändlig trötthet och humörsvängningar som inte är  bra.

Och så i förra veckan fick hon en käftsmäll. En av dom som stod matte närmast tröttnade. Angav inget skäl, ville bara inte mer.

Efter den smällen står en oöppnad bag in box längst in i kylskåpet och väntar på att bli en del av en fiskgryta och att skålas med i glada vänners sällskaps.  

Inget ensamdrickande mer. Och matte behöver inte åka till Apoteket och köpa huvudvärkstabletter. 

Och hon har gjort en märklig upptäckt. Det var oändligt mycket lättare att ersätta vinet med en kopp te än wienerbrödet med en riskaka.

Tänk att det ska behövas en käftsmäll från  någon man tycker mycket om och som betyder mycket för att inse att detta håller inte.

 Sorg och saknad måste få sin tid och kan inte vare sig förkortas eller lindras  med aldrig så mycket vin.

Kunskapen finns,  men ändå använder man den inte.

Tänker

Två fyrbenta blondiner 

# Metoo ! Våga ta debatten lokalt

.

Ingen som anmäler en sexuell trakasseri ska behöva känna sig utpekad och ifrågasatt. Så ungefär sa en chef för en av våra statliga teatrar i P1 i morse.

Självklart men hur kommer vi dit? 

Och  hur är det på den stora ön i väster? 

Vad gör utskottet för lärande och inte minst de politiska partierna, vars uppgift är att påverka attityder i önskad riktning?

Och vad gör mattes egen lokalavdelning?

 Ingenting. Där gör man precis som  överallt annars här på öa. Man stoppar huvudet i sanden för man och vill inte se.

 För det är ju någon annanstans som detta händer. Och om det undantagsvis skulle hända här så kan  det inte Orustbor som är tafsarna.

Man vill inte förstå att om man inte kraftfullt säger ifrån och även menar och står för vad man säger  så kommer beteendet bara att fortsätta.

Och matte träffade i förra veckan en mamma vars högstadiedotter anmält en mobbare för sexuella trakasserier.

Utan att lämna ut någon, så kan man väl säga så, att såsom skolans ledning behandlade henne kommer hon nog liksom dom flesta andra tjejer som utsätts att göra. Bita ihop och hoppas att det blir bättre på gymnasiet. Något som väl inte är troligt för i dagens SvD kunde man läsa om sexuella trakasserier på högskolan. Och att trakasserierna  tar paus och inte förekommer på gymnasiet är naivt.

Knappast. Och de flesta av dessa män verkar inte förstå eller så vill dom inte förstå vad det handlar om.

Dom ville ju bara vara roliga. Dom har tagit över ett beteende från sina pappor. Och saknar förmåga att förstå hur det känns för kvinnor att bli utsatta.

Matte tänker på en förskollärare på tvillingkillarnas förskola. Matte var helt vansinnig eftersom läraren tillät en två år äldre kille vara dum mot en av killarna.

- Det är inget att bry sig om sa förskolläraren. För om två år är det dina barnbarn som gör så här mot dom som då är yngre.

- Killar är sådana. Det kan man inte göra något åt.

Matte ångrar att hon inte sa emot ännu hårdare. Men budskapet uppfattade svärdottern som flyttade killarna till en annan förskola.

Detta har inte med sexuella trakasserier att göra. Men det har med överseendet med att killar ofta testar gränser och den som inte tidigt markerar mot oacceptabelt beteende accepterar det. Och sätter man inte stopp för dessa killars beteende i hemmet och på förskolan, så kommer vissa av dessa  killar fortsätta att  testa gränser och som vuxna kommer dom att bete sig som svin. För dom har  aldrig fått lära sig vanligt hyfs.

Och på den stora ön i väster har det tydligen inget  hänt sedan matte jobbade här på 80-talet.

På den tiden trodde matte att det var spåren av Schartau som gjorde att vissa män bar sig knäppt åt. För hon hade aldrig på sina tidigare arbetsplatser i huvudkommunen upplevt något liknande.

Och värst var de förtroendevalda. 

Det var pinsamt att till exempel delta i skyddsronder ute på ålderdomshemmen för man kunde inte passera en säng utan att sexistiska kommentarer haglade.

Detta har matte berättad tidigare men eftersom tydligen inget hänt så tar hon det igen.

Alltså matte satt inne på sitt kontor och talade i telefon med en daghemsföreståndare, som det hette på den tiden.

Hon registrerar i ögonvrån att en av socialnämndens ledamöter vankar fram och tillbaka i korridoren utanför.

Plötsligt känner hon ledamotens händer på sina bröst.

Den ilska matte kände kom ut i ett avgrundsvrål som få på den våningen på kommunkontoret missade.

Ledamoten lommade iväg och ringde in till matte från ett rum i andra ändan av kommunhuset.

- Jag ville bara vara rolig sa ledamoten.

Matte kunde inte se något roligt i detta och uppmanade ledamoten att gå i terapi.

Rolig var däremot fritidschefen som skrev en limerick som han läste upp vid eftermiddagens fika paus i kommunhuset.

En folkpartisk uppå kysten

Han ville så gärna nypa i bysten

På chefen som verkligen tände

Gud vet vad som verkligen hände

Men det blev väldigt tyst sen.

 Denna totala övertygelse om sin egen charm och oförmåga att tänka tanken att kvinnan inte ser det vare sig som ett skämt eller som en komplimang att bli tagen på av någon hon  inte har en personlig relation till är kompakt hos dessa män.

Men på partiets gruppmöte lär han ha försvarat sig och sagt att matte var överkänslig. Han hade ju bara kommit åt brösten med portföljen.

Vad den nu hade mellan matte och skrivbordet att göra?  

Och ingenting hände. Ledamoten blev kvar i socialnämnden. Och beteendet fortsatte även om just den gubben aldrig mer gav sig på vare sig matte eller tjejerna på kansliet.

Under #metoo veckorna har matte blivit allt mer övertygad att mycket dessa sexuella trakasserier som svenska män utsätter tjejer för handlar just om brist på social kompetens och hybris. Och på mäns makt.

Och tro inte att episoden är en gammal skröna eller en engångsföreteelse. 

Nej  beteendet finns kvar. När matte berättade för sin väninna om en sådan äcklig gubbe som tafsat på en förtroendevald, dock inte på matte, blev svaret.

- Men sådan var han pappa också. Det har gått i arv

Och matte är helt övertygad om att det fortsatt gått i arv.

Och när matte försökte ta i problemet blev hon problemet. För man ska inte hänga ut.

Varför förstår inte matte för det är just det man måste för annars kommer vi aldrig vidare.

# Metoo ! Våga ta debatten lokalt!

Det behövs ett tantombud på den stora ön in väster

Om man är gammal och dessutom kvinna, så blir man dubbelt diskriminerad. Som man blir man bara utsatt för åldersdiskrimineringen.

För två år sedan fick husse en stroke. Det var tur att han fick stroken för annars hade vi aldrig fått veta vilka sjukdomar han hade. Sjukdomar vars symtom han sökt hjälp för under en längre tid. Men svaret var oftast att det var åldern. Men nu visade det sig att det var helt andra orsaker såsom leukemi, Parkinson etc.

Det är ju så med vår svenska sjukvård. Den är fantastisk, när man väl kommit in, men dörren in är trång och nästan alltid stängd.

Hur som helst, husse skulle komma hem från sjukhuset för någon rehabilitering på Uddevalla lasarett fick han inte eftersom han inte var i yrkesverksam ålder. Alltså rent åldersdiskriminering.

Han skulle få all hjälp här hemma. Det fungerade det första året rätt bra. Men matte fick slåss hårt mot fördomar och diskriminering för att husse skulle få den hjälp han behövde.

Det började med ett erbjudande att matte kunde få avlösning i hemmet ett antal timmar per månad. Matte gjorde helt klart för biståndshandläggaren att hon skulle inte ha någon avlastning. Däremot kunde hon meddela hemtjänsten att dom inte behövde komma vid dom tillfällena matte fixade husse själv. För någon vårdande typ har matte aldrig varit.

Hade det varit ombytta roller, dvs att matte fått en stroke, så hade med all säkerhet inte biståndsbedömaren utgått ifrån att husse skulle sköta henne.

Baspersonalen, som var här hemma var fantastiska. Och med sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut hade matte ett väl fungerande samarbete så att husse fick en bra vård.

Men dom som satt högre upp i organisationen och längre från verksamheten verkar inte ha en susning om vad som pratar om.

För ofta påpekas vikten av att ha djur på äldreboende. Här hemma påstod  biståndsbedömaren att vi, två hundar, var ett arbetsmiljöproblem. Det fanns personal som antingen var rädda för oss eller hade en religiös tro att hundar är orena djur. Så vi skulle låsas in eller lämnas på pensionat.

Och många av dom som kör färdtjänst är unga muslimer. Och dom gick inte ur bilen om inte vi var instängda. Eftersom husse inte kunde stänga in oss så var matte tvungen att vara hemma varje gång som husse skulle åka färdtjänst.

Och den sista vårdplaneringen var verkligen en demonstration av vem som makten har.

 Biståndshandläggaren hade kallat in förstärkning. För den vårdplanering som varit tre veckor tidigare hade inte gått hennes väg. Så nu satt fyra olika tjänstemän där, förutom biståndshandläggaren. Mattes uppfattning var att deras uppgift bara var att tala matte tillrätta.

Först inledde boendets sjuksköterska med att husse behövde mycket hjälp.

Så blev det tyst. Men så vände sig biståndshandläggaren till husse.

- Räcker det med dom besök du fick hemma innan du kom hit.

- Javisst svarade husse, som saknade sjukdomsinsikt och ville bo kvar hemma

.

- Han ska inte hem sa matte

- Är han inte skriven på adressen sa biståndshandläggaren

Och så upprepades denna fråga ett antal gånger om var husse var skriven. Och förståelsen fanns inte, för att matte inte klarade att  leva i ett hus, där hjälpmedlen förvandlat hemmet till ett sjukhem och där möjligheten till ett normalt liv med  vänner, barn och barnbarn var obefintliga.

Till slut brast det för matte och hon tvingades säga något som hon inte ville säga inför husse, som hon älskade.

- Jo han är skriven hemma hos mig. Men det finns andra lagar här i landet än socialtjänstlagen. Så bostaden är min. Inget vi gemensamt skaffat och då har Bosse inget besittningsskydd utan är enligt Jordabalken att betrakta som inneboende. Och eftersom han inte betalt någon hyra sedan han blev sjuk, är hans lagliga rätt att bo kvar förverkad. Så formellt är han nu bostadslös. Så antingen fixar du dvs biståndshandläggaren, ett boende här. Eller så lämnar du över ärendet till socialtjänstens individ och familjeomsorg. Det är deras jobb att fixa bostad till en gammal och sjuk bostadslös man. Nu har jag fått nog och går.

Några timmar senare hade husse ett permanent boende på Ängsviken. Ett fantastiskt boende med utsikt över inloppet till Henån. Ett lämpligt boende för en gammal seglare.

På kvällen ringde husse och var ledsen.

- Är vi inte ett par längre?

- Klart vi är. Det jag sa idag har ju inget med oss att göra. Jag var bara tvungen för att du skulle få hjälp. Och för att vi bägge ska klara detta.

Några månader senare var husse död.

Och nu undrar matte vem som ska hjälpa henne den dag hon inte längre kan slåss själv.

Det behövs ett tantombud på den stora ön in väster

Tänker dom två fyrbenta blondinerna

Orust är näst Bästa skolkommun 2017

"När Lärarförbundet rankar Sveriges bästa skolkommuner 2017 placerar sig Orust på andra plats. Det är ett stort kliv uppåt från förra årets plats som var 42.

- Det är en stor ära för Orust och framförallt ett kvitto och erkännande till våra fantastiska medarbetare. Bra styrning och ledning samt engagerade medarbetare är förutsättningen för att lyckas. Dessutom är det en medveten politisk satsning för att ge skolan resurser för att kunna genomföra sitt uppdrag, säger kommunalrådet Kerstin Gadde. "

"- Vi satsar på att långsiktigt utveckla och följa upp kvaliteten.." säger Kristina Svensson som är ordförande i utskottet för lärande." Orust hemsida

Matte tycker naturligtvis att det är fantastisk att Orust klättrat upp på rankingen. Faktiskt vansinnigt roligt.

Men det är något som inte stämmer. Här kommer resultatet för dom olika kriterierna som ingår i rankingen.

Resurser till undervisningen. Plats 17 av 290 kommuner

Utbildade lärare. Plats 48.

Lärartäthet. Plats 27

Friska lärare. Plats 49.

Lärarlöner. Plats 46.

Kommunen som avtalspart. Plats 46.

Andel barn i förskola. Plats 30.

Men de kriterier som gäller elevernas resultat är inte lika bra.

Betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i åk 9. Plats 163 av 290 kommuner.

Betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, Likvärdighetsindex. Plats 179.

Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9. Plats 103.

Andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till Likvärdighetsindex.
Plats 90.

Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 3 år. Plats 132.

Andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier Plats 53.

Ordförande för lärandet säger att "vi satsar långsiktigt." Det är bra för det krävs för att även få upp resultatet för eleverna.  

Resurser till skolan i form av bra löner och arbetsvillkor är faktorer som politiken bestämmer över.

Men för att ändra elevers inställning till bildning och utbildning måste hela civilsamhället hjälpa till. För om inte föräldrar tycker bildning och utbildning är viktigt, kan inte den mest välutbildade och kunniga lärarkår i världen höja betygsnivån för våra barn. 

Och ingen kan övertyga matte om att den förälder som  tar ledigt för att åka på semester med sina barn under skoltid tycker att skolan är viktigt. För varje vecka i skolan borde vara värd mycket mer än en semestervecka under lågpristid. Även om det skulle innebära att man inte har råd med en resa varje år.

Syftet med skolan måste vara att eleverna lär sig för livet. Och målet måste vara:

 Att ge våra barn tillräckliga kunskaper för att kunna infria sina drömmar och bli en aktiv del av vårt demokratiska samhälle. 

Och kommunen satsar mycket resurser på skolan. Man är en bra arbetsgivare. Man har bra personal. Men trots det ligger kommunen bara på 179 plats när det gäller korrigerat betygsresultat för eleverna. 

Så matte tycker rankingen bara säger att Orust är en av landets bästa skolkommuner för lärare. Nu återstår det att bli Sveriges bästa skolkommun där alla elever uppnår sina mål. 

Tänker de två fyrbenta blondinerna

Vart tog socialliberalismen vägen?

"Oron i den socialliberala falangen växer inom Liberalerna. Nu drar sig många av Birgitta Ohlssons supportrar tillbaka till lokalt partiarbete. Andra vänder blicken mot Annie Lööf och Centerpartiet."(SvD)

Men vart ska dom ta vägen som inte har något lokalt socialliberalt partiarbete att dra sig tillbaka till?  Den frågan ställer sig matte. Hon, som varit aktiv i Folkpartiet Liberalerna sedan 70-talet känner sig vilsen. Den väg som partiet centralt valt verkar även genomsyra den lokalavdelning hon ännu inte lämnat.

 

Och visserligen tycker hon att Birgitta Ohlsson kunde lugnat sig och inte utmanat Björklund just nu, så nära inpå nästa val. 

För hade hon väntat, så hade hon säkert enhälligt valts till ordförande för Liberalerna 2019. Och hon hade säkert sett till att Liberalerna blivit ett klart lysande socialliberalt alternativ.

Men nu blir det inte så. Hon lägger av partipolitiken. Och vart ska då socialliberalerna ta vägen? 

Och matte är för gammal för att överhuvud kunna tänka sig något annat parti.  Centern. Det är för henne det gamla Bondeförbundet, vars historia under andra världskriget fortfarande gör dom otänkbara. Dom flesta av partiets brunskjortor, som då fanns i leden, har väl dött. Men matte är säker att idéerna  ligger kvar och pyr där ute i den svenska Centermyllan.

 Och när åsikterna åter blir salongsfähiga kommer dom att blomma ut i full kraft. Och då tror inte matte att Annie Lööf och hennes socialliberala gäng har mycket att sätta emot, speciellt inte om opinionssiffrorna skulle dala igen för partiet.

Så att kunna påverka politiken i socialliberal riktning här på den stora ön i väster verkar små.

Tråkigt tycker matte för hon skulle så gärna vilja jobba för ett socialliberalt samhälle. Inte direkt genom att sitta i utskottet för omsorg eller kommunstyrelsen .

 Som gammal förvaltningschef är hon där direkt olämplig för sådan uppdrag. 

Men gärna jobba i bakgrunden, där hon tycker att hennes många år inom socialtjänsten och politiken skulle kunna vara en tillgång. 

Hon skulle kunna fixa underlag med förslag hur man på bästa sätt stöttar dom som verkligen behöver samhällets hjälp.

 Ser till att man vågar ta debatten med Regionen. På 90-talet genomfördes Ädelreformen.  Det som skulle bli så mycket bättre med samarbetet nu när man klarat ut vad som är kommunens respektive Regionens ansvar.

 Ingenting har blivit bättre och gamla och sjuka kommer i kläm. Och det är alltid någon annans ansvar. Och ingen vill vågar ta debatten.

Och ingen vågar ta debatten med SD. Visst deras gruppledare i fullmäktige på den stora ön i väster är trevlig, vältalig och ingen bråkstake, så vitt matte vet, som slåss med järnrör.

 Men har man valt att gå med i ett klart rasistiskt parti med ett nazistiskt förflutet måste man väl tagit ställning för partiets värdegrund.  För det finns ju gott om partier att välja mellan på öa.

Matte  skulle vilja att man satsar på kommunens framtid , våra ungar. Se till att även dom som inte bara är intresserade av Epatraktorer och fotboll får ett meningsfull liv med möjlighet att förverkliga sina drömmar.  

Tänk så många gånger matte  under årens lopp hört

 kommentaren från dom ungar som klarat sig mot alla odds.

- Fritidsgården var min räddning. Mitt andra hem. Där fanns det vuxna som lyssnade.

Så satsa på fritidsgårdar!!!

Och stötta dom föräldrar som behöver det,  så att dom klarar att vara föräldrar.

"Oron i den socialliberala falangen växer inom Liberalerna. Nu drar sig många av Birgitta Ohlssons supportrar tillbaka till lokalt partiarbete."

Så nu står mattes hopp till att det finns några socialliberala krafter kvar på den stora ön i väster som vill jobba för ett socialliberalt Orust

Vi hörs

Dom två fyrbenta blondinerna 

Svensk Näringsliv lägger Orust företagsklimat på plats 267.

"Under tisdagen presenterade Svenskt Näringsliv sin årliga ranking över hur företagsklimatet är i Sveriges 290 kommuner. Orust kommun hamnar på plats 267 och har sedan förra året fallit tre placeringar. Tjörns kommun tappar också i rankingen och går från plats 93 till 134. Stenungsunds kommun hamnar på plats 61 men har fallit åtta placeringar sedan förra året. Lokaltidningen STO

Placeringen för den stora ön i väster förvånar inte matte. Att bygga upp ett förtroende tar lång tid men för att rasera krävs bara ett misstag. Och enligt mattes sätt att se det  hela så har  företagare och entreprenörer på Orust under många år nonchalerats av kommunens politiker och tjänstemän.

Här ett exempel på vad matte menar.

Sillfabriken i Ellös behövde någon gång för en femton, tjugo år sedan bygga ut sin kaj. Men hade inte ekonomi att klara det själva, så man vände sig till kommunen och bad om hjälp.

På den tiden kunde man nämligen få statsbidrag för sådana investeringar. Men kravet var att kommunen ägde marken.

Så sillfabriken och kommunen kom överens om att företaget skulle sälja kajen till kommunen. 

Samtidigt upprättade man ett avtal som innebar att företaget under en tioårsperiod hade möjlighet att köpa tillbaka kajen. 

Man reglerade även till vilket pris återköpet skulle ske och att företaget skulle betala tillbaka statsbidraget om staten så krävde.

Men när företaget inom den angivna tioårsperioden ville köpa tillbaka kajen sa kommunfullmäktige nej.

Det kunde man göra eftersom avtalet var olagligt. 

Man kan nämligen inte avtala om optioner när det gäller fast egendom.

Det matte undrar över, men inte fått svar på är: 

Var kommunjuristen som skrev avtalet ovetande om detta? Troligen inte eftersom matte som bara har proppen i juridik vet detta så måste rimligen en jur kand ha full koll. 

Och var kommunalrådet införstått med att man vilseförde företaget? Eller fick politiken veta detta först när sillfabriken ville utnyttja sin optionsrätt?

Och ärendet pågår fortfarande. I septemberprotokollet från  kommunstyrelsens arbetsutskott kan man läsa följande.

"Markförvärv Ellös kaj Sweden Pelagic Ellös AB har fört en långtgående diskussion om Ellös kaj med Orust kommun. Kan nyttjas i dagsläget av företagets och andra företagares verksamheter. Ett flertal företag inom kommunen är beroende av att detta existerar för att kunna bedriva sina verksamheter. Sweden Pelagic Ellös AB har för avsikt att lägga ut en längre flytbrygga från kajen för att större fiskebåtar ska kunna angöra och lossa fångst, samt att lyftverksamheten och andra företagare lättare ska få tillgång till befintlig kaj."

"Kristina Svensson (MP) föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att Ellös kaj ska kvarstå i kommunens ägo. Veronica Almroth (L) föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att sälja Ellös kaj. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar enligt Kristina Svenssons (MP) förslag. Veronica Almroth för liberalerna reserverar sig mot beslutet."

Inte ett ord om bakgrunden. Att kommunen, som matte ser det, lurat tidigare ägare av företaget att sälja sin kaj. Med löfte om att dom hade rätt att köpa tillbaka den när dom fick ekonomiska möjligheter.

Hade matte nu varit ledamot av arbetsutskottet och haft att fatta beslut på det underlag som fanns på bordet för någon veckan sedan, så hade hon också sagt nej till att sälja kajen. Det är rimligt att en kaj förblir  i allmän ägo. Men med vetskap om bakgrunden, så tycker matte det är rimligt att låta företaget köpa tillbaka sin kaj. 

Visst man kan tycka att företaget själva borde anlitat en advokat. Men det är just det som är poängen. Man ska kunna lita på sin kommun. Kommunen ska företräda dom som bor och driver företag på ön, inte motarbeta dom.

Har man, som matte, hört denna och många andra liknande historier om hur företagare som skapar arbete och välstånd här på ön behandlas av kommunens politiker och tjänstemän, så är man inte förvånad över den dåliga placeringen i rankingen av företagarklimatet på öa.

Alltså inte konstigt alls att Svensk Näringsliv rankar Orust som nummer 267 av 290 kommuner.

Jo lite kanske. Nämligen att det finns 23 kommuner som är ännu sämre.

Tänker två fyrbenta blondiner

Ännu ett rykte! Men vem ljuger det är frågan.

Liberalerna  påstås följa i Moderaternas fotspår här på den stora ön i väster. Så nu när Moderaterna äntligen verkar blivit av med sin gosse Ruda, sägs det att Liberalerna ska göra likadant med matte. För även hon har obstruerat.

I alla fall om man ska tro en ledande moderat som talat om för matte att oppositionsrådet sagt till honom att liberalernas gruppledare sagt att nu ska styrelsen för Liberalerna begära att få matte utesluten ur partiet.

- Jaså, intressant sa matte. Vad är skälet till uteslutning?

- Maktmissbruk sa moderaten

- Jaså, intressant med tanke på att jag inte har någon makt svarade matte.

Matte sitter visserligen i kommunfullmäktiges presidium, som dess andre vice ordförande. Presidiet har att se till att ärenden kommer upp i kommunfullmäktige. Men så mycket makt är det inte även om samarbetet  fungerar väl och man lyssnar på varandra.

Tanken med den nya politiska organisationen var att kommunfullmäktige skulle vara ett levande parlament, där man  framför sina olika argument i en givande debatt innan beslut fattas.

Men så blev det inte. Besluten fattas fortfarande bakom stängda dörrar i slutna rum. Långt innan ärendena når fullmäktige. Och till dessa slutna rum har matte inte tillgång, så någon makt att påverka vad som händer på den stora ön i väster har hon inte.

 Hon har några gånger, genom de möjligheter som oppositionen har, lagt förslag och ställt frågor i kommunfullmäktige. Men hon tror inte ens majoriteten brytt sig om att lyssna. Så  varför lägga ner en massa tid och energi på sådant som omedelbart hamnar i cylinderarkivet?

Och matte tror inte att det var gruppledaren för Liberalerna som sagt till oppositionsrådet att styrelsen vill utesluta matte ur partiet på grund av maktmissbruk. Nej matte misstänker, som vanligt, Liberalernas alldeles egna Sjökvisten.

Han har nämligen sedan matte återkom till ön gjort allt som stått i hans makt för att bli av med matte oftast genom skitsnack. Och han är skälet till att matte lämnade ordförandeskapet och inte längre deltar i Liberalernas interna arbete. 

Ja, inte bara han. Liberalernas kommunala revisor var också en del av beslutet. Hans skrivelse till fullmäktiges ordförande med krav på att matte skulle ställa sig framför fullmäktige och titta in i kameran och erkänna att hon inte var smartare än att hon hade delat osanningar på sin facebooksida och till pressen, var verkligen på sandlådenivå.

Det hon gjort var att meddela reportern på Lokaltidningen att  årsredovisningen och ansvarsprövningen i fullmäktige blivit framflyttat en månad på grund av revisorernas kritik mot kommunstyrelsen. Sedan delade hon artikeln om detta på sin facebooksida. 

Och om man inte begriper att man kastar ett löjes skimmer över sig själv, revisorerna och kommunens högsta beslutande organ, fullmäktige, när man i en offentlig handling sänker sig till denna nivå, så borde man nog inte ha sådana uppdrag för vår demokrati tänker matte.

Tillbaka till ryktet om mattes uteslutning. Kanske har matte fel, med tyvärr brukar hon inte ha det i sådana lägen, så här har nog Sjökvisten sin vana trogen velat vara först med skvallret och förmedlat sitt önsketänkande till en moderat som gärna ville höra och föra vidare. Och så var ryktet i full gång.

Matte ska veck! Maktmissbruk!

Men allvarligt talat. Det struntar både matte och vi i.

Meddelar

Två fyrbenta blondiner