Är det en klappjakt på kvinnliga politiker?

Eller är det bara gåsfaktorn som är lägre hos kvinnor än hos män.


"Klappjakt är en form av drev, främst efter småvilt. En kedja av drevkarlar driver djuren framför sig genom att klappa händerna.."

"Hundar som traditionellt används vid klappjakt är retriever" (Wikipedia)

Jag känner mig träffad. Jag är ju en Golden Retriever och har på denna sida framfört mattes kritik mot sossarnas starka kvinna här på den stora ön i väster.

Men klappjakt? Går man, som sossarnas starka dam, ut i tidningen och påstår att hon på grund av personkemin inte vill ha med matte och hennes gäng att göra. Så får man väl tåla att bli bemött.

Och att framstående företrädare för sossarna lämnar partiet beror väl på dess starka kvinna och knappast på att matte är besviken och lurad.

Men går man, som sossarnas starke kvinna, ut och säger att  nu ska politiken präglas av öppenhet och ödmjukhet så får man nog räkna med påhopp om man sedan agerar tvärt emot. Matte hade verkligen hoppats på lite mer ärlighet och öppenhet, men nu är det som det är.

Men den funderingen matte har är om det inte är så att gåsfaktorn är lägre hos kvinnliga politiker än hos män. Generellt sätt. Undantag finns alltid.

Ta vår förre utrikesminister. Han måste väl ändå ha svenskt gåsfaktorrekord. Där har ju all kritik bara runnit av och han har glatt fortsatt år efter år.

Och inga jämförelser i övrigt, men kommunens oberoende och politiske vilde till kommunalråd. Vilken kritik har inte han utsatts för. Ofta befogad men ibland har kritiken närmat sig personangrepp och det är aldrig ok.  Men han sitter kvar. Troligen beroende på hög gåsfaktor.

Men två av sossarnas fullmäktigeledamöter har redan innan den nya mandatperioden har börjat slängt in handsken.

Matte vet inte varför men misstänker starkt att sossarnas starka dam ligger bakom åtminstone det ena avhoppet.

Det är kanske så att gåsfaktorn är lägre hos kvinnor än hos män.

Men det finns ett ordspråk som säger att den som sig i leker giver får tåla den.

Så kritiserar man andra så får man nog tåla att själv bli ifrågasatt.

Det är inte klappjakt. Det är inte heller att vända andra kinden till.

Det är att ta debatten och inte acceptera en ensidig och subjektiv uppfattning om vad som har hänt.

Det är  svar på tal. Och sådant måste man tåla eller så får man hålla käften själv.


Tänker den fyrbenta blondinen