Varför är det så och kan man göra något åt det?
Som förtroendevald i kommunen har man ett stort ansvar.
Inför varje sammanträde ska man läsa in handlingar, som ofta omfattar hundratals
sidor. Och man ska sätta sig in i komplexa ärenden.
En förtroendeman ska vara lekman och företräda sitt partis
värderingar och alltså inte ha specialkunskaper inom de områden man är satt att
besluta om.
Denna distinktion är viktig. Att tjänstemännen står för
fackkunskapen och de förtroendevalda gör sina politiska prioriteringar utifrån
resp. partis ideologi.
Men går det att upprätthålla denna skillnad mellan politiker
och tjänstemän när allt fler politiker anställs på hel- eller deltid? Går inte politikerrollen då lätt över till en
tjänstemannaroll. Och vad händer med tjänstemannarollen i kommuner som saknar eller
har en mycket svag poltitisk ledning?
Idag finns det på
Orust ett heltids anställt kommunalråd, ett oppositionsråd på 80%, årsarvoden
med olika procentsatser för ordförande och vice ordförande i nämnd, styrelse
samt kommunfullmäktige.
Övriga ledamöter arvoderas endast när de är med på ett
sammanträde. Tusen kronor för en heldag och hälften för en halvdag. Ersättare
som närvarar utan att tjänstgöra får hälften av vad en ordinarie ledamot får.
Utöver detta får de ersättning för förlorad arbetsinkomst och reseersättning.
Samtliga ledamöter, även ersättare när de tjänstgör, är lika
ansvariga för besluten, som de som har
haft större möjligheter att sätta sig in i ärendena.
Har dessa vanliga ledamöter en chans att sätta sig in i alla
ärenden de fattar beslut om?
Knappast.
Och känner de verkligen att de kan överblicka vilka
konsekvenser deras beslut får för de människor dom är satta att företräda? Och tycker de att sammanträdena är meningsfulla och att
de verkligen har något reellt inflytande?
Knappast.
Kan man göra något åt detta?
Inom alla partier kan man konstatera att väldigt många medlemmar känner sig manade
att bli nämndemän. Och detta trots att uppdraget är riktigt dåligt betalt.
Varför? Troligen för att man som nämndeman känner att man är
en del av något viktigt. Man är på lika villkorsom domarna med och fattar livsviktiga beslut för enskilda
människor.
Varför handlägger man inte ärenden i nämnder och styrelser
på samma sätt i kommunen?
Ärenden av olika slag hamnar på kommunens bord. Det
kan vara en ansökan om bygglov. Det kan vara en företagare som vill etablera
sig eller föräldragrupp som vill starta en friskola.
Gör man då som domstolsverket så skulle någon tjänsteman ta tag i ärendet, utreda och lägga ett
förslag till beslut utifrån lagstiftning och de poltitiska direktiv som
sittande majoritet antagit.
Tillsammans med ordförande gör en tjänsteman upp en
föredragningslista och vid sammanträdet läggs alla fakta på bordet. Och
tjänstemannen redogör för sitt förslag.
Därefter fattas beslut.
Detta skulle göra att samtliga ledamöter hade samma chans
att sätta sig in i ärendet och ha möjlighet att ta ansvar för sina beslut. Politikerrollen
skulle bli klarare.
För att ett sådant arbetssätt ska fungera måste riktlinjer, policy arbetas
fram. Så att tjänstemän kan fatta beslut i ärenden som helt följer riktlinjer
och policy. Om man inte har en långgående delegation skulle sammanträdena ska bli alltför många och långa.
Med en sådan förändring skulle kostnaderna för arvoden
radikalt kunna sänkas. Ett kommunalråd
kommer även fortsättningsvis att behövas för att representera kommunen i olika
sammanhang. Och kanske behövs ett årsarvode till kommunfullmäktiges ordförande
för att tillsammans med kommunalrådet företräda kommunen. Men i det flesta fall
är det säkert bättre att kommunen respresenteras av kommunchefen.
Ordförande för nämnd, styrelse och utskott måste avsätta
lite tid för att upprätta en föredragningslista så ett dubbelt arvode för det
uppdraget vore lämpligt.
I övrigt kan samtliga årsarvoden avskaffas. Och en del av de
pengar som idag går till årsarvoden skulle med fördel användas till att utbilda
våra förtroendemän. De behöver få reskap för att kunna arbeta fram visioner och
måldokument. Så att de kan politiskt styra en kommun utan att fastna i
cykelställsfrågor.
Och kommunpolitiken skulle handla om det den ska handla om nämligen
politiska värderingar och prioriteringar. Och då kanske fler skulle vilja delta
i den debatten och engagera sig.
Tänker jag
Den fyrbenta blondinen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar