Vad händer med ett enfrågeparti när det valt bort sin enda fråga?

 

I lördagens ST tidning hittade matte en artikel som tilldrog sig hennes intresse.

”Michael Relfsson kastas ut från politiska majoriteten”

OrustFolkviljans ordförande Michael Relfsson är inte längre välkommen till majoritetsmötena.

– De tycker inte att jag sitter i knät tillräckligt mycket på dem. Det händer att jag fattar andra beslut än majoriteten kommit överens om och det tycker de inte om, säger Relfsson.

Han är känd för att gå sin egen väg, och menar själv att han följer folkets vilja. Michael Relfsson säger att han vill verka för den goda idén mer än för ett politiskt gruppsamarbete. Detta har gjort att han flera gånger under sin politiska karriär valt att fatta beslut som stridit mot den majoritet han suttit i.”

Matte tycker det är intressant hur någon kan påstå sig veta vad som är folkets vilja. Det tyder på ett ego utöver det vanliga. När matte var politiskt aktiv följde hon sin liberala kompass och röstade utifrån vad hon trodde var det rätta och bästa för ett flertal av kommunens invånare. Men att tro sig veta vad som är folkets vilja och verka för den goda idén är rätt magstarkt.

Matte tror att de flesta som tar på sig politiska uppdrag vill fatta bra beslut och verka för goda idéer. Men tyvärr finns det inget generellt svar på frågan vad som är bra. Lika lite som det finns ett svar på vad som är rättvist. Svaret beror helt på ens värderingar.

Nu ingår Folkviljan i en styrande majoritet. Och för att en sådan ska fungera kan alla inte alltid få som man vill. Det är ett givande och tagande. Normalt brukar det vara så att man i vissa speciella frågor, som är helt avgörande för ens politiska trovärdighet, kan få framföra sin avvikande mening, förutsatt att man meddelat majoriteten detta i förväg. Matte fick till exempel en gång göra så i frågan om införande av vårdnadsbidrag i en annan kommun. Eftersom hon i valrörelsen sagt att hon aldrig skulle rösta för ett införande av detta. Men blir det för ofta, som i Relfssons fall, måste han gå i opposition. Men Relfsson väljer att både äta upp kakan och ha den kvar.

”Kommunalråd Catharina Bråkenhielm (S) bekräftar att majoritetsgruppen valt att inte längre bjuda in Michael Relfsson till sina gemensamma möten. Orsaken är att Relfsson gång efter gång väljer att gå sin egen väg och inte följa de beslut som fattats av majoritetspartierna.”

Matte tycker det är ologiskt av Relfsson att välja att inte följa av gruppen fattade beslut. Speciellt som han tillhör gruppen och alltså har möjlighet att genom övertygande argument få gruppen på sin linje. Samtidigt som han meddelar att Folkviljan ska följa fattade beslut. Men i en annan fråga.

När matte jobbade som socialchefska på öa i början av 90-talet bildades Folkviljan för att förhindra bildandet av Hogens industriområde. Trots att kommunfullmäktige redan fattat beslut i frågan.

När matte återvände till öa nästan två decennier senare diskuterade fullmäktige fortfarande Hogens industriområde. Och Folkviljan var hela tiden emot projektet.

Men nu säger Folkviljan ja till exploatering av Hogen.

”Vi accepterar redan tagna beslut”

Men vad händer med ett enfrågeparti när det valt bort sin enda fråga?

Matte tycker det inte längre har något existensberättigande.

 Den fyrbenta blondinen.

PS Det var länge sedan sist. Matte har sedan dess lämnat Orust Liberalerna och är nu helt politiskt obunden i Orustpolitiken. DS.