Även åldersrika kan tänka själva.

- Vi ställer in en toastol i vardagsrummet.

 Det var mattes första kontakt med rehabavdelningen på den stora ön i väster, när husse skulle komma hem efter en stroke.

I vårt lilla hus här i Mycklebyskogen var dörren till dusch och toalettutrymmet i markplanet för smalt. Så i stället för att åtgärda detta var det första förslaget att ställa en toastol i vardagsrummet. Detta med dörren har matte tjatat om till leda, men nu tar vi det ur ett annat perspektiv. Nämligen synen på äldre och diskrimineringen av dessa.

Detta att  man kliver in i andra människors hem och vet bäst driver matte till vansinne. Att inte ens hon efter ett helt liv inom socialtjänsten anses begripa något är kränkande.

Och matte är övertygad om att man aldrig skulle föreslå någon annan grupp än just åldersrika att ha en toastol i vardagsrummet.

 Vilka annan grupp skulle för övrigt acceptera att uträtta sina behov inför öppen ridå i vardagsrummet.

Vad hade hänt om man ställt in en toalett i gemensamhetsutrymmet på ett studenthem, när man av någon anledning inte kunde använda toaletterna? Det hade säkert blivit ett ramaskri i tidningarna. Men att behandla årsrika så är helt ok.

Det har inte hänt mycket sedan mattes föräldrar hade hemtjänst. Även då föreslog en beskäftig arbetsterapeut att man skulle plocka bort dörren till badrummet, eftersom mattes mamma behövde komma in med rullator. Mattes pappa reagerade lika kraftigt, som matte gör idag.

Så det blev inget borttagande av den dörren. Gubben ville sitta på toaletten i fred bakom en låst dörr. Och så blev det.

Och i ett utkast till Välfärdsredovisning illustreras " Åldrande med livskvalité"  med en bild på ett trevlig samkväm runt ett kaffebord med en prinsesstårta i centrum. Kanske överreagerade matte men för henne är inte en god tårta ett exempel på livskvalité. Detta trots att hon älskar just prinsesstårta. Men bilden kommer att bytas ut. Endast en rigid man med många antal år kvar till pension förstod inte alls  mattes reaktion och ville ha bilden kvar för han tyckte tårta var gott. Men övriga på mötet, där utkast till Välfärdsredovisning presenterades,  kunde förstå mattes sätt att uppfatta bilden. Detta trots att dom sett bilden som en trevlig illustration av gemenskap på äldre dagar. Visst det är trevligt med gemenskap med andra gamlingar. Men för att citera mattes pappa, när frågan om han skulle flytta till ett äldreboende kom på tal.

- Gammal är jag själv. Det räcker. Jag vill umgås med dom som är yngre.

Så matte hade hellre sett en bild på en årsrik människa i kretsen av unga människor Möte över generationsgränserna det är för matte åldrande med livskvalité.

Och när matte kommer hem från mötet finner hon i uterummet, som blivit matrum sedan matrummet blivit sovrum för husse, en stor lyft. Då brast det.

Hon bara inte accepterar att man går in i hennes hus och över hennes huvudet beslutar att ställa in en stor lyft.

Matte upplevde samma känsla som efter ett inbrott i huset. Någon har varit inne och rört vid hennes grejer. Hon kände sig kränkt.

Hon förstår att dom gjorde detta för husses skull. Men ännu en gång räknas inte matte trots att huset är hennes och att det är hennes hem också.

Även dom som bor under samma tak som en svårt sjuk person måste ha rätt till ett eget liv.

Man får inte kränka deras personliga integritet. Och visar man inte respekt och förståelse för den medboendes behov så är snart den sjuke ensamboende och alla är förlorare.

Så lyften får likt toastolen bo någon annan stans.

Tänker två fyrbenta blondiner

 

Konsten att döda en angelägen fråga?

Håll isär dina roller, min bäste Lars Larsson, centerpartist, ordförande i samhällsutskottet, ambulanssjuksköterska, bonde etc. Annars blir det, som nu med frågan om ambulansverksamheten här på den stora ön i väster. 

Man tror att du som politiker uttalar dig när du kommer med en lösning på hur verksamheten ska organiseras. Och fokus flyttas genast från det politiska beslut som är viktigt, nämligen att ambulansen kommer fram i tid, till att bli just en organisationsfråga. En fråga som politiker på Orust inte kan påverka.

"Knappt hälften av ambulanserna på Orust hinner fram inom 20 minuter och kommunen vill att situationen förbättras. Men önskemålet om en ny ambulansstation med permanent ambulans i Varekil avvisas i en skrivelse från Västra Götalandsregionen."

"– Vi är inte nöjda med svaret och kommer att gå vidare, säger Lars Larsson (C), ambulanssjuksköterska på Tjörn och en av de ledande politikerna i Orust kommun.

– Det finns flera förklaringar till detta, säger Lars Larsson. I dag finns det en ambulans som är stationerad i Henån. Men den ambulansen skickas ofta på uppdrag till Skaftö. Denna uppgift hade ambulansen i Lysekil tidigare ansvar för." Lokaltidningen och Bohusläningen

Ett praktexempel på konsten att blanda ihop sina roller och därmed få ett annat fokus och döda frågan.

Politikerna i Västra Götaland har beslutat att 90 % av alla  som ringer 112 och som bedöms behöva ambulans på stört ska ha en ambulans hemma hos sig inom 20 minuter. Det är det politiska beslutet.

Hur man organiserar verksamheten för att nå detta mål  är främst ett uppdrag för tjänstemännen inom Västra Götaland.

Det var ett bra initiativ från kommunstyrelsen på Orust att skriva till Regionen och kräva att man uppfyller målet om att 90 % av invånarna ska ha en ambulans inom 20 minuter vid akutfall.

Och där skulle man lagt krutet.  Hur man uppnår detta mål är en fråga för Regionen. Och politiker måste lära sig att hålla isär sina roller.

"Lars Larsson (C) ordförande i utskottet för samhällsutveckling har yttrat sig i en viktig fråga."

Nej det är inte Lars Larsson ( C ) ordförande i utskottet för samhällsutveckling som yttrat sig. Det är ambulanssjuksköterska Lars Larsson som yttrat sig.

Ambulansverksamheten ligger inte inom under samhällsutskottet och det är alldeles klart att det är vare sig som ordförande för utskottet eller i egenskap av företrädare för C i kommunen som Lars Larsson uttalar sig. Utan som ambulanssjuksköterska. Och det är bra att han gör. Men då bör han lägga krutet på att övertyga sin arbetsgivare dvs Regionen. För annars blir det som nu alldeles fel.

   

"Men regionen gör tummen ner för önskemålet från Orust kommun. I en skrivelse konstateras att dagens placering har sin grund i NU-Sjukvårdens uppdrag att betjäna invånarna på ett optimalt sätt och att ambulansen i Henån behövs för att lösa det här uppdraget."

Tack vare denna hopblandning klarade sig Regionen undan att svara på den enda fråga som Orust politiker skulle ställt.

- Vad gör ni för att uppfylla ert eget mål att 90 % av ambulanserna ska vara framme hos den som larmat på 2f0 minuter när det är akut?

För matte tror att kommuninnevånarna på Orust, liksom hon själv,  vill att ambulansen ska komma inom 20 minuter. Varifrån den kommer intresserar inte och det borde inte heller intressera en ordförande för utskottet för samhällsutveckling. Men väl en ambulanssjuksköterska och den tjänstemannaorganisation som är ansvarig för att folk som så behöver kommer till sjukhus så fort som möjligt.

Och matte förstår att det är svårt att skilja sina roller åt. Det är därför hon inte vill sitta i omsorgsutskottet. Hon skulle ha svårt att hålla isär rollen som liberal företrädare med sin gamla roll som socialchef.

Och det blir fel om man inte håller isär sina roller.

Och kommunen har inte råd att döda fler angelägna frågor genom att politiker inte företräder sina väljare utan som företrädare för egna intressen och därigenom tappar i trovärdighet.

Tänker två fyrbenta blondiner

När ingen tar ansvar vad händer då med samhället?

Ingen reser sig och lämnar plats på bussen till någon som behöver den bättre.

Bara när något bra händer, finns det många som tar åt sig äran. Så när det går bra för Centerpartiet är det naturligtvis dess ordförande och partiet som lyckats. Men när det nu går dåligt för Moderaterna så visst får ordförande AKB viss kritik, men i huvudsak är det pressen som vinklar allt fel. Dom är ju nästan lika vänstervridna som dom som enligt presidenten i USA skriver om falska nyheter .

Och så är det på den stora ön i väster också. 

Henåns skola är återinvigd och allt är frid och fröjd. Men när det stormade som värst och det inte var någons fel att det blivit så fel, tog man fram en vitbok. Den pekade inte ut någon. Och nu låg enligt kommunchef fokus på att få igång skolan, men därefter skulle man gå vidare för att detta aldrig mer skulle inträffa. Men av det verkar det inte bli något. Utan man fortsätter likt ett citat som matte ofta använder om konsulter.

"Konsulter speciellt om dom är andra än dom som användes senast kan se organisationen med friska ögon och kan därför lättare upprepa gamla misstag."

Och lär man sig inte av sina misstag genom att analysera vad som gick fel,  kan man enkelt upprepa dom vid nästa bygge. Nu med helt nya politiker, tjänstemän och konsulter. Och  det systemfel, som matte anser vara skälet till att Henåns skola blev ett så dyrt kalas för skattebetalarna kommer inte att åtgärdas.

Och alltid är det någon annans fel. Som just nu inom moderaterna här på ön. Där man inför öppen ridå tar heder och ära av varandra och där det alltid är någon annan, som har ansvaret än den som uttalar sig.

Folket skyller på politikerna. Dom måste ta itu med detta och politikerna skyller på varandra.

Och så var det också när husse hade så ont att han bara skrek. Och skickades fram och tillbaka med ambulans till NÄL. Matte skrev till alla som hon tyckte hade ett ansvar enligt Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen. Men alla gav samma svar. Så här får det inte vara. Men tyvärr jag kan inget göra. Det är  någon annans ansvar.

Matte tänker på den gamla barnomsorgschefen här på öa, som alltid kände sig personligt ansvarig för allt som skedde ute på förskolorna. Fattades det en legobit på en avdelning  så nog trodde hon att det berodde på brister i hennes ledning eller rutiner.

Men det var länge sedan.

Nu är matte en tredjedel av fullmäktiges presidium och igår hade dom möte.

Man skulle planera vilka ärenden som skulle upp på fullmäktiges möte i april. Redan hade man planerat in att en man från SKL skulle komma och tala om Medborgardialog. Man hade varit orolig för att det skulle bli för mycket på mötet. Men man la in det för man ansåg att tempot när det gäller medborgarnas möjlighet att påverka måste ökas. Men egentligen hade man planerat för att aprilmötet helt skulle ägnas åt Årsredovisningen, medborgarnas möjlighet att ställa frågor samt en bra och givande ekonomiskt debatt men åtföljande ansvarsprövning. Har kommunstyrelsen skött sina uppdrag under förra året skulle bli kvällens fråga.

Årsredovisningen har varit klar sedan länge. Den auktoriserade revisorns revisionsberättelse likaså.

Årsredovisningen var uppe till diskussion i kommunstyrelsen i onsdags.

Det är fullmäktiges presidium som ska bereda ärendet om ansvarsfrihet inför fullmäktiges beslut.

" Revisionsberättelsen är fullmäktiges formella underlag i ärendet om att pröva och besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte…

Vanligen är det fullmäktiges ordförande som tar emot revisionsberättelsen av revisorerna och ser till att processen går vidare. Revisionsberättelsen ska " stanna" i fullmäktige och inte lämnas till styrelsen för beredning, eftersom styrelsen är föremål för ansvarsprövning."

Alltså tog presidiet kontakt med ordförande för revisorerna och efterfrågar var revisionsberättelserna var.

- Vi ska diskutera dom med sakrevisorn på måndag blir svaret.

Hon förstod inte varför vi ringde henne. Det är ju sakrevisorn som sagt att dom ska träffas på måndag.

Att årsredovisningen inte kommer upp på aprilmötet kan hon inte se som sitt ansvar. Det är ju sakrevisorn som sagt att han kan på måndag.

Slutsats ingen är någonsin ansvarig för något. Det är alltid någon annans ansvar. I detta fall en konsult i form av sakrevisor, som alltså ska veta när fullmäktige sammanträder och när handlingarna ska vara inlämnade.

Vilken tur att revisionen har upphandlat en ny sakrevisor så att denne lättare kan upprepa gamla misstag.

Ha det så skönt i solen 

önskar två fyrbenta blondiner

Missunnsamhetens fula tryne!

Äntligen  kommer det lite trevlig information från kommunen och dess högste tjänsteman.

"Möte med min härliga ledningsgrupp idag. Vi diskuterar mål, budget och hur vi kan bidra till att göra Orust till en framtidskommun. Vi samtalar om värdskap, bemötande och att alltid försöka göra det lilla extra för de vi är till för. Vackert väder och miljön i Nösund bidrar också till ett bra möte "

Ett bra initiativ både att ha ett ledningsgruppsmöte i en vacker och kreativ miljö samt att tala om det på sociala medier.

Men bums sticker missunnsamhetens och avundsjukan fula tryne upp. Matte kommer att tänka på Elsa Beskows barnramsa om Häxan Avundsjuka:

…….

"Ser hon människor glada stråla,

Det kan hon inte tåla,

Hon vill ha dem sura, snåla,

Annars blir hon arg"……..

" Pelles hela glädje slök hon,

Under bordet hastigt dök hon,

Och på nästa offer rök hon

Med en faslig hast."

Orust behöver verkligen tjänstemän och politiker som tycker det är roligt att jobba för ett bättre Orust. Utan glädje och kreativitet blir det ingen utveckling. Och att få Orust på fötter igen är ingen lätt uppgift. Så för att klara detta behövs verkligen en energi utöver det vanliga.

Så tänk på vad ett inlägg som följde på kommunchefens kan ta död på denna energi.

"Jag som skattebetalare har lite svårt att tycka det känns ok. Orust har redan sanslöst hög skatt, och inte sjutton blir det bättre så här! 

Jag tror det är dags att börja granska var ni gör av med pengarna."

Matte tänker på sina söner, som inte jobbar i en kommun. Dom behöver aldrig försvara sina arbets- och konferensresor till skidorter eller varmare länder.

Deras arbetsgivare tycker det är viktigt att ha motiverad personal som brinner för sina jobb. Och för att få sådan personal satsar man på dom. 

Nu tycker inte matte att de offentliga arbetsgivarna ska satsa på sådana resor. Men lite uppmuntran behövs verkligen om kommunen ska kunna behålla och rekrytera medarbetare i framtiden.

För tror "skattebetalaren" ovan att man kan rekrytera dom bästa om man inte ens tycker att kommunens ledningsgrupp är värd att få byta kommunhusets tråkiga sammanträdesrum för en dag mot en vacker och inspirerande miljö, där det är lättare att vara kreativ och lyfta blicken mot framtiden.

Matte tror att stoppa sådant är dumsnålt. För som arbetsmarknaden ser ut idag räcker det inte med att det är vackert på Orust. Orust är beroende av inpendling eftersom det bland dom boende inte finns tillräckligt med människor med rätt utbildning och kompetens för att sköta många av uppdragen på Orust kommun. Och för att människor ska välja att pendla in till Orust måste kommunen erbjuda en bra arbetsmiljö med attraktiva löner.

Tur att inte matte ingår i ledningsgruppen för efter ett sådant inlägg som "skattebetalaren" gjorde hade hennes glädje liksom Pelles i ramsan ovan slukats för resten av den dagen.

Så tänk på att även dom som sitter i ledningsgruppen är helt vanliga människor som för att ge det där lilla extra behöver uppskattning och inte obefogad kritik.

Och visst det finns mycket som behöver granskas på Orust och det sköter kommunens revisorer om. Men dit hör inte att ledningsgruppen en dag förlägger sitt möte till trevliga lokaler ute i Nösund.

Tänker dom två fyrbenta blondinerna 

Maktens fula tryne på Orust

Fakta resistent eller bara lite alternativ fakta.

Nya uttryck speglar verkligen dagens verklighet.

För två år sedan var det andra ord som gällde så var det:

Ödmjukhet, lyhördhet och öppenhet.

Dessa inneord sa kommunalrådskan skulle  genomsyra den styrande majoritetens arbete.

Jättebra!

Men nu verkar detta vara helt glömt. Nu gäller det att hålla ihop majoriteten och se till att oppositionen får så lite inflytande och insyn som möjligt.

Här kommer det senaste exemplet på detta.

" Den politiska majoriteten har framfört önskemål om att ändra på arbetssätt till kommande budgetarbete. Kommunstyrelsens arbetsutskott tillsammans med ordförande för Miljö- och byggnadsnämnden får i uppdrag att arbeta fram ett förslag till budget och plan för 2018-2020."

 ( citat från dagens handlingar till kommunstyrelsen)

Tidigare har man varje vår haft två budgetdagar för att ge alla partier i kommunfullmäktige samma faktaunderlag, så att dom därefter kan lägga ett bra budgetförslag utifrån sina värderingar.

Men nu vill alltså majoriteten begränsa oppositionens möjligheter att arbeta fram en egen budget.

För alla partier finns inte med i kommunstyrelsens arbetsutskott. Vissa partier kan naturligtvis få information från kamrater i sina samarbetspartier. Men det blir andra eller tredjehandsinformation och nog lite färgat av andra politiska värderingar. Det vill säga lite alternativ fakta. Och ett parti finns inte alls representerat i arbetsutskottet, nämligen SD. Matte delar verkligen inte det partiets värderingar. Men att ytterligare en gång göra sverigedemokraterna till martyrer, som stängs ute, gör bara att missnöjet bland väljare växer och partiet med det.

Det är bara med öppenhet och genom en lyhörd dialog där fakta är fakta och åsikter är åsikter och där vi vågar lyssna på dom som har andra åsikter som vi skapar ett bättre samhälle.

 Så ni som styr, släpp faktaresistensen och alternativa fakta i politiken på den stora ön i väster. Och stå för det ni sa skulle gälla när ni tillträdde.

Ödmjukhet, lyhördhet och öppenhet.

Våga vara öppen så att alla som vill kan delta i den politiska debatten på lika villkor.

Tänker

De två fyrbenta blondinerna

Bryt den farliga tystnadskulturen.

Så löd rubriken på en debattartikel  i SvD den 7 januari. Dom som skrivit artikeln är socialborgarrådet i Stockholm samt representanter för socionomernas fack SSR.

Precis vad matte ville läsa. Äntligen får hon stöd för sin uppfattning.

Omsorgsutskottets ordförande på den stora ön i väster har från talarstolen i fullmäktige hävdat att matte berättar sagor när hon beskrivit en annan verklighet än den han, som  högste ansvarige, vill kännas vid. 

Men i huvudkommunen har man beslutat ta itu med den tystnadskultur som råder inom socialtjänsten för att  på sikt få tillbaka kvalitén.

"Kortsiktiga budgetmål har blivit ett mått på hur väl chefer och medarbetare utför sitt arbete. Det skickar i sin tur signaler inom hela organisationen att den som för fram kritiska synpunkter, inte minst sådant som rör budget och budgetramar, riskerar att betraktas som mindre lyckosam i sitt ­arbete.

Konsekvensen är att medarbetare och chefer undviker att lyfta svårigheter och i stället försöker lösa problemen på egen hand. Resultatet blir stress och frustration hos personalen, men också sämre kvalitet för många brukare."

”Tystnads­kulturen inom socialtjänsten är farlig”

"Tystnadskulturen är ett generellt problem i den offentliga sektorn. Orsaken ligger inte hos enskilda chefer, medarbetare eller politiker. Bakgrunden är i stället de lednings- och styrsystem som har byggts upp under årtionden, influerade av New public manage­ment, NPM. Kortsiktiga krav på budget­resultat och en snäv syn på effektivitet har getts före­träde framför att styra efter kvalitet i verksamheterna. Incitament för att hålla budget har dominerat och när man talat om ”bra resultat” i en verksamhet har det främst handlat om att hålla budgetramar framför hur god kvalitet det varit i de välfärdstjänster som kommit medborgarna till del."

"Tystnaden och bristen på dialog skapar stora avstånd mellan ansvariga politiker och de verksam­heter de är satta att styra. Viktig information om konsekvenserna av att exempelvis social­sekrete­rare tvingas välja insatser utifrån lägsta prislapp, och inte utifrån professionella bedömningar om vad som är mest verkningsfullt, riskerar att aldrig nå den politiska nivån. Politikerna får en friserad bild av läget och saknar därmed relevanta underlag för att göra kvalitetssäkrade prioriteringar."

Precis så tror matte  att det är inom hela socialtjänsten på Orust, även om hon numera bara, och då som närstående, har insyn i äldreomsorgen. Men här har hon massor av exempel på att det beslutsunderlag som den politiska makten har att ta ställning till silats och förskönats. Och det i så stor omfattning och många led att den verklighet som beskrivs har mycket lite gemensamt med den verklighet brukarna ser och upplever.

"Så för att gå från den kris vi idag ser inom socialtjänstens alla delar till utveckling är det nödvändigt att bryta den farliga tystnads­kulturen."

Kommunalrådskan talade i alla fall tidigare vid högtidliga tillfällen om tillit, öppenhet och transparens så därför borde det inte vara svårt för ledningen för Orust att instämma i artikelförfattarnas ambition och 

"bli en föregångare när det gäller öppenhet, dialog och professionsdriven verksamhetsutveckling. Tilliten mellan profession och politik måste öka genom en levande dialog om mål, resurser och förut­sätt­ningar. Det måste vara möjligt för såväl chefer som medarbetare att föra fram även kritiska synpunkter."

 Tillsammans kommer dom att arbeta för att:

" Medarbetare och chefer uppmuntras att synliggöra problem och brister.

• Medarbetarnas synpunkter och frågor ska lyftas och tas till vara i verksamheterna.

• Kanaler för kontinuerlig dialog mellan ansvariga politiker och professionen ska finnas.

• Professionen ska ha möjligheter att föra fram sina bedömningar medan politiken tar ansvar för mål, prioriteringar och budgetramar.

• Psykosociala skyddsronder genomförs regel­bundet, där det bland annat följs upp hur med­arbetarna uppfattar möjligheterna att föra fram synpunkter till högsta ledningen.

Med en öppen dialog, både om brister och vad som fungerar bra, kan vi utveckla kvaliteten i socialtjänsten. I slutänden handlar det om att vi ska ge insatser av god kvalitet till de barn och vuxna som behöver samhällets hjälp allra mest. Det vinner vi alla på."

Men det är väl inget att hoppas på för på Orust. För här  har man alltid gjort som man finner bäst utan att lyfta blicken och det har gått så bra så.  Och sådant som kommer från Stockholm det är inget för en riktig Orustbo. Eller som kommunens HSB brukar säga när någon dristar sig till att ha synpunkter på den kommunala verksamheten:

- Vi har en fantastisk verksamhet och den ska alla tala väl  om.

Men även solen har sina fläckar.

Men snälla tänk om!

Tänker dom fyrbenta blondinerna

Halva mandattiden har gått.

Före valet 2014 bildades Alliansen på Orust. Men så snart den gemensamma valvakan var över och det var klart att Centern fått ytterligare ett mandat så lämnade dom samarbetet.

Centern fick ett bra erbjudande från sossarna och valde att ingå in den sexpack som styrt kommunen sedan valet. Styrt är väl inget lämpligt ord. För just bristen på styrning är nog kommunens största problem. Ska sex partier, med olika ideologier varav två  lokala missnöjespartier, hitta en minsta gemensam nämnare tar det tid och blir sällan bra.

Som nu senast när man gett tjänstemännen i uppdrag att lägga fram ett förslag till höjda arrenden för sjöbodar. När tjänstemännen, på ett föredömligt sätt, gjort sin hemläxa och kom tillbaka till politiken med ett förslag i linje med det uppdrag dom fått, fick majoriteten kalla fötter. Kompromissandet började. Förslag till beslut var inte klart så att det kunde skickas ut utan lades på bordet. Folkviljans representant röstade emot förslaget och ville reservera sig mot beslutet. Men man kan ju rimligen bara reservera sig till förmån för eget förslag och något sådant hade han inte. Politiken i ett nötskal! 

Och i fullmäktige sa han sedan något om demokrati som i alla fall matte inte förstod.

Fullmäktiges presidium hade dessutom bett kommunalrådskan om en kort föredragning i ärendet. Men hon vägrade med hänvisning till att alla var insatta i ärendet. Alla omfattar i alla fall inte matte, som gärna fått mer information om hur man egentligen tänkt.

Och så är det med det mesta. Alla i sexpacken ska ha sina köttben för att vara beredd att fortsätta att stötta majoriteten och resultatet blir årliga skattehöjningar och sämre effektivitet.

Men på det av majoriteten förhatliga nätet kan man läsa att vissa invånare tror att denna skattehöjning ska användas till ny verksamhet såsom högre bidrag till föreningar, bättre renhållning etc. Men så är det tyvärr inte. Dom behövs för att finansiera dagens verksamhet. Och så vitt matte förstår så fattas det redan nu pengar för 2017, eftersom man redan intecknad det mesta av det anslag som kommunstyrelsen har om något särskilt skulle hända under 2017.

Så matte tror nog att även 2017 kommer att gå back trots en stor skattehöjning.

Och mot denna lokala rödgrönaröra ska oppositionen bedriva en seriös opposition. Det är lättare sagt än gjort. För har majoriteten röstat igenom sin budget, som har en helt annan inriktning än oppositionens önskan så är det svårt att komma med alternativ. Låt oss gå tillbaka till sjöbodsarrendena. Höjningen fanns inte med i Alliansens budget. Ska man då lägga sig i hur majoriteten verkställer sin budget? Matte tyckte inte det och avstod från att rösta. Men det är ingen bra lösning det heller för då får matte kritik för att hon inte deltar i besluten och alltså enligt majoriteten inte tar ansvar. Men varför delta i sånt som redan är beslutat och nu  bara ska genomföras?

Dessutom är ju frågan hur mycket energi matte ska lägga på motförslag som majoriteten inte ens läser. 

Det känns faktiskt mer meningsfullt att mata duvorna. Dom verkar i alla fall uppskatta insatsen.

Men så får matte inte resonera. Vissa av mattes kompisar tycker att det är viktigt att visa väljarna att oppositionen vill något annat. Det håller naturligtvis matte med om. Men matte har den uppfattningen att väljarna är inte dumma. Så man behöver inte ställa samma fråga till majoriteten mer än en gång. Får man inget svar säger det mer om majoriteten än att ställa frågan på nytt. 

Och det är viktigt att inte opponera bara för att förslaget kommer från majoriteten. De flesta frågorna är alla faktiskt ense om. Så opponera bara i frågor där partiet verkligen tycker annorlunda tycker matte.

Men även i dessa frågor får matte kritik. Det påstås vara viktigt att det som blev kvar när Centern lämnat Alliansen visar enig front. Varför? När man sitter i opposition? I mattes värld måste man kompromissa när man är i majoritet och styr. Men i opposition ska man visa på skillnader. För hur ska annars väljarna veta vad som skiljer de olika partierna åt?

Så är det på riksplanet, där miljöpartiet måste kompromissa bort sin själ för att få vara med och bestämma. Medan oppositionen från Vänsterpartiet till Sverigedemokraterna kan tala om vad dom tycker. Och så måste det vara här på den stora ön i väster också.

Men tänk  om majoriteten kunde ta tillvara lite av den kunskap och erfarenhet som finns hos oppositionen och inte bara avvisa allt som kommer från det hållet som strunt.

Då skulle kanske fullmäktigemötena och politiken på Orust bli intressantare. Kanske så intressant att unga människor engagerar sig politiskt.

Dom som idag har förtroendeuppdrag måste sluta tjafsa, börja lyssna på sina motståndare och ta debatterna. Och inte var så rädda för kritik vare sig på nätet eller IRL.

 Om man inte gör det så lär fullmäktige efter nästa val till stor del bestå av dom partilojala medlemmar som finns på våra äldreboende. Och fullmäktiges mest angelägna satsning under 2019 blir utbyggd parkering för rullatorer och bättre högtalaranläggning i Kajutan i stället för sådant som de som har framtiden framför sig hellre skulle vilja satsa på.

 Halva mandatperioden har gått. Men vad gör partierna för att få tillbaka lite av väljarnas förtroende inför valet 2018 ?

Undrar dom två fyrbenta blondinerna