fredag 22 april 2016

Bakom varje ny bergstopp finns en ny utsikt. Efter varje nytt fullmäktige finns en ny insikt.


Månadens fullmäktige har gett insikten att ställa enkla frågor till ordförande i kommunstyrelsen eller utskott är meningslöst, samt att LO-kollektivets villkor idag även påverkar mattes vardag.

Varför nu detta? Kan vän av ordning undra.

Vi börjar med den första delen. Alltså att det är meningslöst att ställa frågor. Jo, för att ordförande kan så lite om verksamheten att hen läser upp något som en insatt tjänsteman författat  och om man då som matte gör lite ytterligare reflektioner blir svaret.

Att matte fortsätter att berätta sagor.

Det är alldeles riktigt att matte vid ett tidigare fullmäktige jämförde VA-strategin med Kejsarens Nya Kläder.

Grundregeln för kommunalt utredningsarbete är att knycka så mycket som möjligt från andra kommuner. Men om man är så lat att man när man knyckt det som är allmängods inte kompletterar med för kommunen specifika frågor, så blir det precis som i Kejsarens nya kläder. Helt naket.

Sedan är det ju skillnad på folk och fä i fullmäktige. Inte ett ord av kritik har matte hört om att Hon som bestämmer, HSB, jämförde vissa, dvs. matte och hennes  kompisar med Krösamaja och påstod att dom likt Krösamaja alltid förstörde den goda stämningen. Hon till och med påstod att det i Katthult rådde en god stämning när inte Krösamaja var där och förstörde den. HSB, tillika Ordförande för utskottet för lärande tycker tydligen att det är ok att låsa in vanartiga små gossar tillsammans med en kniv i ett trångt utrymme under rätt lång tid. Men han blev ju till sist kommunalnämndens ordförande, med dagens titulatur alltså kommunalråd. Kanske är detta Orustmodellen för ny pedagogik och enda sättet att få till stånd en föryngring av fullmäktige ? Vad vet matte.

Hur som helst så har ingen från majoriteten kritiserat HSB för detta inlägg så matte trodde att alla hade samma rätt. Men så var det tydligen inte.

För på senaste fullmäktige sa ordförande för omsorgen att matte på nytt ägnade sig åt att läsa sagor.

Men denna gång hade matte ingen hänvisning till någon lämplig saga.

Den enkla frågan handlade om arbetskläder inom hemtjänsten.

Det har kommit  nya hygienregler som gör att kommunen ska tillhandahålla tillräckligt med kläder för att man ska kunna byta varje dag. Och på den stora ön i väster är det en försvinnande liten del av personalen som har arbetskläder. För den summa dom tills vidare anställda får varje år räcker inte till för att även ha ombyte. Och byxor, jackor och skor är det nog nästan inga som har. Och vikarier och timanställda har i väldigt liten utsträckning kommunkläder alls. Ibland får dom ärva men oftast har dom sina privata kläder. Matte funderar över om ordförande för omsorgen tror att bakterierna bara fastnar på den tills vidare anställda personalens kläder. För regeln från socialstyrelsen om arbetskläder har ju kommit till av hygieniska skäl.

Men då svarar ordförande att personalen har ett eget ansvar och att det finns rutiner för hur kläder ska tvättas och bytas. Ja det vet matte. Men det var ju just det hon frågade om. För vem köper privata kläder för att sedan varje dag tvätta dom i 60 grader? Man tvättar ju sönder dom. Och i årets leverans av kläder, som kommunen köpt in,  ska vissa tröjor enligt tvättråden tvättas i 40 grader.

Och detta med arbetskläder ser matte som något jätteviktigt. Bra arbetskläder signalerar att man är viktig. Påverkar ens yrkesstolthet.

Bra arbetskläder och en bra lön är väl det minsta man kan begära om man jobbar i det som alla säger vara så viktigt, nämligen hemtjänsten.

Men hur viktigt egentligen? För ordförande sa precis det som alltid sägs när inget gjorts och inget kommer att göras.

Det är på gång.

Javisst sa matte. Det har det varit sedan hon började inom socialtjänsten i början på 70-talet.

Men vad kan han nu ha menat med att matte läser sagor för fullmäktiges ledamöter.

Troligen var det exemplet matte drog om  värderingar som styr synen på kvinnodominerade yrken inom vården. LO-s och därmed sossarnas kvinnofientliga inställning. Matte exemplifierade detta med sin egen socialdemokratiske far, som ansåg att detta att jobba med barn och gamla var inget riktigt jobb. Inget för riktiga karlar. Och eftersom det var mannen som stod för huvudinkomsten, så behövde man inte ge kvinnorna mer än "äggpengar" för sitt arbete.

Och eftersom ingenting hänt med lönerna och andra förmåner för till exempel undersköterskor så är matte övertygad om att det fortfarande hennes pappas generations värderingar som styr synen på detta.

Visst hade övriga partier kunnat driva dessa frågor under åren. För det är en viktig jämställdhetsfråga.

 Men det är väl först nu när matte och hennes kompisar börjar bli  gamla och beroende av LO-kollektivets kvinnor som dom  reagerar. 

Själva har ju Kommunals kvinnor i alltför stor utsträckning röstat som sina män på Socialdemokraterna, så varför jobba politiskt för att lösa frågor som inte berör ens väljare har nog matte tänkt tidigare. Det har ju inte precis varit brist på andra jämställdhetsfrågor att jobba med.

Men nu berör undersköterskornas arbetsvillkor mattes vardag.

Så  efter varje nytt  fullmäktige finns en ny insikt.

Tänker

Den fyrbenta blondinen





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar