Ett nytt lokalt parti ska tydligen bildas i slutet på januari här på Orust.

Är det vad ön behöver? Det finns redan 10 partier att välja mellan, varav två lokala. Folkviljan och Orustpartiet. Folkviljan bildades för runt 20 år sedan för att stoppa ett en bergknalle gjordes om till grustäkt. Den frågan är fortfarande under utredning. Personligen tycker inte matte att området ska göras om till industriområde eftersom det ligger så dumt till i förhållande till större vägar. För att komma dit och därifrån måste man passera genom öns centrum och det räcker med att alla båtskrov som ska ut till Hallberg Rassy ska runt  centralortens stolthet, den lilla rondellen. Den andra frågan man drivit är att förhindra stängningen av Tvets byskola. Den är stängd.

Så trots sina fem mandat och en drivande ordförande har man inte nått så långt.

Det andra partiet är Orustpartiet. Det vet matte absolut ingenting om så hon sökte på nätet. Någon hemsida hittar matte inte. Men i en artikel i Bohusläningen från 2009 när partiet bildades kan man läsa att:

"Orustpartiet förkortas OP och kan komma att bli en krydda i kommunens politiska liv. Rättvisa, demokrati och att lyssna på medborgarna är ledorden.

Partiet är tänkt som ett rättviseparti som ska lyssna på medborgarnas synpunkter och använda folkomröstningen som ett instrument i viktiga frågor.

– Vårt parti vilar på demokratisk grund. Som jag ser det råder ingen demokrati i kommunen i dag. Jag har sett lite väl mycket av att klia ryggen under de tre år jag varit med, säger Keith Johansson.

– Det gäller att våga säga saker, säger Bengt Olsson.

– Utvecklingen ska inte få stoppas av badgäster, säger han." ( matte har bara valt ut några rader ur artikeln)

 

Lite typiskt finner matte ovanstående. Man går ut friskt men de gånger matte varit och lyssnat på kommunfullmäktige har partiets representant inte sagt ett pip. Så vart tog modet att våga säga saker vägen när man gick in i Regnbågsalliansen? Och några spår av förslag till en förbättrad demokrati och folkomröstningar har matte inte heller sett.

 

Så varför bilda ett nytt parti, vars initiativtagare precis som Orustpartiets är äldre herrar som inte fått gehör i sina egna partier.

 

Matte tror inte att något blir bättre för att det tillkommer ytterligare ett parti. För har dessa herrar inte lyckats påverka sina egna partier tidigare hur ska de då kunna påverka utvecklingen i kommunen. För de tror väl inte att de ska få egen majoritet eller?

 

Nej vad som behövs är inte nya partier utan att nya krafter som går in i de olika partierna och engagerar sig och ser till att Orust får den förnyelse och kompetenshöjning som behövs hos våra förtroendevalda tror

 

 

Den fyrbenta blondinen

 

 

Förändring ja tack! Bara jag slipper hålla i yxan.

"Journalister vill att medborgare ska ha mer inflytande i demokratin än vad medborgarna själva vill ha"

Det är rubriken på en artikel i Politologerna av Mikael Persson den 13 januari 2013

"Hur stort inflytande ska medborgarna ha i demokratin? Flera undersökningar har under de senaste åren mätt hur stort stödet är för två demokratiideal: valdemokrati och deltagardemokrati. Valdemokrati innebär lite förenklat att medborgarna skall spela en återhållsam roll och i första hand koncentrera sig på att rösta fram representanter i valen. Deltagardemokrati innebär att medborgarna förutom att rösta i valen dessutom bör vara aktiva även mellan valen. Exempelvis genom att de ges möjlighet att delta i folkomröstningar och genom att de för fram sina uppfattningar via namninsamlingar, uppvaktningar, aktioner och demonstrationer.

Bland så väl politiker som medborgare finns det en klar majoritet för valdemokrati. De flesta anser alltså att medborgarna bör ha en relativt begränsad roll i demokratin. Men bland svenska journalister ser det annorlunda ut. En knapp majoritet av journalisterna sympatiserar med deltagardemokrati. Man kan därmed dra slutsatsen att journalister vill att medborgare ska ha mer inflytande i demokratin än vad medborgarna själva vill ha."

Detta resultat får matte att fundera. Här på den stora ön i väst är väljarna, såvitt matte förstår, missnöjda med i stort sett alla de röstat fram vid de senaste valet. Och för övrigt är det samma personer, med några få undantag, som man röstat in de senaste två decennierna. Vissa kallar det kontinuitet . Matte kallar det gubbvälde.

Men hur gör man då för att låta väljarna få mer inflytande över vilka som står på respektive partis lista inför valet 2014? Matte och jag har funderat och funderat men kan inte komma på någon bra lösning.

Mattes parti hade i förra valet så kallad fri nominering. Det innebar att även icke medlemmar kunde stå på listan. Men är det så klokt? Partiet måste ju lämna någon form av åsiktsgaranti  på dom som står på ett partis lista. För när vederbörande är invald i kommunfullmäktige, det samma gäller även riksdagen men det är för långt från matte horisont så vi håller oss till den stora ön i väster, finns det inga lagliga möjligheter att sparka ut en person om det visar sig att den inte företräder ens partiets grundvärderingar.

Men apropå riksdagen. Matte undrar ju till exempel hur en mörkerman som uttalar sig i kvinnofrågor genom att citera Koranen kan företräda Moderaternas värdegrund i jämställdhetsfrågor med någon större trovärdighet?

Men tillbaka till den stora ön. Tiden börjar närma sig då partierna ska välja vilka som ska stå på listorna i valet 2014. Väljarna säger. "Inte dom som sitter nu. Dom är förbrukade. Dom har vi inget förtroende för. " Men bland dessa som skriker högst finns det inte många som vill ta på sig ett eget ansvar och styra kommunen. Utan det ska någon annan göra bara inte dom som gör det nu.

Och inom partierna. Vem vill ta striden och tala om för en partikamrat och vän sedan årtionden att "Ledsen, du är ett sänke för partiet. Vi måste satsa nytt. Vi måste liksom kungen vända blad och gå vidare" Vem ska säga det? Ja inte den som själv vill ta över.  Och den som inte längre vill vara en del av makten vill den verkligen som avskedsord säga sanningarna?

Matte ställer sig frågan och inser att det ligger nog på en gammal ordförande att göra det för partiets och öns framtid.

Men vad återstår för matte att göra därefter?  Gå långa promenader med mig men jag vet ju att matte behöver intellektuell stimulans också.

Så allt kommer nog att bli vid det gamla vanliga både inom mattes parti och inom dom andra partierna på den stora ön i väster tror

Den fyrbenta blondinen

 

Det kom en kallelse från kommunhuset..

Kommunfullmäktiges beredningar finns inte mer. Från  och med den första januari 2013 är dom döda. Det beslutade kommunfullmäktige den 27 december 2012.

Men matte fick ändå  för några dagar sedan en kallelse till Beredningen för samhällsutveckling.  Man skulle diskutera förutsättningarna för en utbyggnaden av fibernätet i kommunen.

Förutom beredningens ledamöter var även kommunalråd, oppositionsråd samt berörda tjänstemän kallade och infann sig.

Det var ett mycket bra möte med en givande diskussion. Matte är verkligen glad för att hon gick dit.

När mötet var slut började några av ledamöterna  att fylla i sina räkningar för arvode, resekostnader samt för förlorad arbetsinkomst.

- Nej det utgår ingen ersättning sa ordförande. Beredningarna finns ju inte längre.

För matte spelade det ingen större roll eftersom hon är pensionär. Men det känns inte rimligt att en kommun kallar till ett möte utan att tala om att de vanliga reglerna för ersättning inte gäller.

Matte undrar vad som kommer att hända med de andra beredningarna som har möten inbokade för att avsluta sitt uppdrag och förbereda sin avrapportering till kommunfullmäktige i februari.

Det är ju inte så konstigt att det blir så fel i stort när inte ens  de enklaste administrativa rutinerna fungerar  tänker

Den fyrbenta blondinen

 

Opposition mot vad?

Era väljare har rätt att få veta vad ni tycker sa öns starke man i budgetdebatten.

Folkpartiet hade nämligen inte tagit fram något motförslag  när budgeten skulle tas i fullmäktige här på den stora ön i väster.

I mattes värld är opposition att man är i minoritet och opponerar mot de delar av majoritetens förslag som man inte gillar.

Men för detta krävs det att finns ett förslag att lägga ett motförslag emot. Det fanns det inte när mattes parti skulle ta ställning till 2013 år budget.  I november visste majoriteten  att man skulle inte höja skatten trots att man hade något färdigt budgetförslag.

Även på en direkt fråga från det stora oppositionspartiet  svarade kommunens starke man nej. Ingen skattehöjning.

Matte trodde inte på det för hon har under sina två år på ön fått helt klart för sig att det är så kommunens starke man löser alla prioriteringsproblem. Allt till alla och då blir det skattehöjningar.

Problemet var bara att få med moderaterna på tåget. Det tog lite tid men tydligen lyckades man vid det extra kommunstyrelsemötet på Luciadagen.

Den 13 december kom man alltså till kommunfullmäktige  med ett budgetförslag kopplad till en skattehöjning på 50 öre.

Majoriteten sa att det berodde på att den förra budgeten var olaglig. Man hade upptäckt att kommunen inte kunde använda de föreslagna kommunala resultatutjämningsreserverna som man tänkt sig. Ett rådigt före detta kommunalråd hade tagit kontakt med riksdagens upplysningstjänst och fått klart för sig vad som gällde. Hon uppmanades av nuvarande kommunalråd att i detalj från talarstolen redogöra för detta rådiga ingripande i budgetprocessen.

Matte tyckte lite synd om den före detta kommunalrådskan som tvingades upp för att tala om detta. För det förtog liksom intrycket av hennes tidigare inlägg i debatten, som varit briljant och klart skilde ut sig från övriga inlägg.

Och matte är okunnig om  hur arbetet sker i maktens korridorer  i Henån. Men hon trodde att ta fram underlag och  att se till att förslagen är lagliga är sånt har man tjänstemän till inte politiker.

Men så är det tydligen inte.

Och så undrar matte lite över skälet till skattehöjningen. Man sa att Henåns skola kommer att kosta skattekollektivet 8 miljoner mer än beräknat under nästa år, därför måste man höja skatten.

Lite märkligt tycker matte eftersom kommunens starke man sagt att allt är NCC:s fel och att dom kommer att få stå för fiolerna. Hade man då inte kunnat låna upp dessa pengar tills NCC betalar tillbaka dom?

Ännu märkligare blir det om man betänker att 50 öre i skattehöjning är ungefär dubbelt så mycket som man säger sig behöva för Henåns skola. Vad ska man ha resten till?

Matte tror att det hela handlar om att det behövs smörjmedel i form av pengar om Regnbågsalliansen ska hålla ihop mandatperioden ut.  För här vill  ingen  släppa sina hjärtefrågor och då  kan man inte göra några besparingar utan då får allt vara som det är och så tillkommer det ytterligare några köttben typ Gillebys gräsplan under året och då kommer man att behöva dessa pengar. Så lite självinsikt har dom ju trots allt inom Regnbågens ledning tror matte.

Men matte tycker att någon ordning måste det vara även i denna kommun. För ska man kunna opponera och lägga motförslag så måste man ha tid och möjlighet att sätta sig in i majoritetens förslag. Då kan man inte acceptera att förslagen läggs på bordet.

Först då går det att driva en oppositionspolitik värd namnet  tycker

Den fyrbenta blondinen

 

 

Biltullar och folks vilja.

45 tusen namnunderskrifter för en folkomröstning om Göteborgs biltullar.

 

When someone tells you it can´t be done

it´s more a reflection of their limitations

not yours

45 000 tusen!

Intressant! Men  var var dessa människor innan och när det beslutades om dessa tullar?

Det är alltid likadant först när frågan kommer in i någons kök eller direkt i någon plånbok som man engagerar sig. Varför är det så?

Matte minns när motorvägen skulle byggas genom Ljungskile. Ingen hade hört talas om detta förslag och hur kunde man bara komma på att lägga vägen just där? Protestlistor lades ut överallt och många engagerade sig. Begreppet trädkramare kom in i vårt ordförråd.

Men ingen hade protesterat när kommunen antog områdesplanen flera år tidigare. Trots att det fanns ett vägreservat utlagt för en eventuell utbyggnad av motorvägen precis där som man nu ville placera den.

Och här på den stora ön i väster samlades det in ett stort antal namn för att förhindra bygget av en ny stor skola i Henån för ett par år sedan.

Matte undrar om det fanns någon proteströrelse innan alla beslut om skolan var fattade.

Måste det vara på detta viset?  undrar matte. Medborgarna känner sig överkörda och politikerna undrar varför sa ni inget i tid. Dags att komma nu när allt är bestämt.

Därför funderar matte så här. Om man kan få ihop mer än 10 % av de röstberättigade för att kräva en folkomröstning så borde det finnas bättre sätt att kanalisera detta engagemang.

Skulle man kunna tänka sig att ändra den demokratiska ordningen lite här på den stora ön i väster?

Skulle man inte med dagens teknik kunna se till att alla röstberättigade på ön får en möjlighet att delta i folkomröstningar via nätet innan beslut fattas i kommunfullmäktige.

Och då skulle man se till att kommunfullmäktige antog riktlinjer och policydokument för alla områden så att besluten i större utsträckning än i dag kan tas av tjänstemän, men i enlighet med politikernas visioner.

Kommunfullmäktige som högsta beslutande organ kan man inte göra mycket åt. Men kanske har kommunens folkmängd minskat så mycket att man till nästa mandatperiod kan sänka antalet till 31, dvs en sänkning med 10.

Sedan måste kommunen ha en kommunstyrelse samt en revision.

Kommunstyrelsen skulle man kunna åtminstone halvera från dagens tretton ledamöter. Kommunalrådet skulle kunna tjänstgöra 50%. Uppdragets främsta uppgift skulle vara att ta fram underlag för ärenden som ska ut till medborgarna innan ärendet tas i kommunfullmäktige. Oppositionsrådet skulle kunna avskaffas.

Beslut som enligt lag måste tas av en nämnd skulle tas av en myndighetsnämnd dit all myndighetsutövning, dvs beslut mot en enskild läggs. Då skulle rättsäkerheten bli bättre och medborgarna inte uppleva att det är det allmänna godtyckets princip som gäller.

Och revisionen förblir som den är.

Detta skulle leda till att invånarna tvingas engagera sig i sin kommun och ta ansvar för besluten. Gör dom inte det så kan dom inte skylla på politikerna utan bara på sig själva. Och politikerrollen skulle bli vad är tänkt att vara, en företrädare för sina väljare.

Vore det inte värt att fundera över undrar

Den fyrbenta blondinen