Bästa kommunalrådskan Tänk om!

Idag pryds lyktstolpar på den stora ön i väster med reklam för Nordfront. Ingen tar bort dom så därför känns den frågan som Ulf Sjölinder från Liberalerna ställde för en tid sedan i fullmäktige på nytt aktuell.

Stödjer Orust kommun indirekt antisemitism eller folkmord?

Bakgrunden var följande

”Fredsrörelsen på Orust” tilldelade nyligen den norske fredsforskaren och politiske aktivisten Johan Galtung ”Folkets fredspris”. Att organisationen därmed prisar en person som sprider grov antisemitisk propaganda tycks uppenbarligen inte spela någon roll.  

Galtung har bl a påstått att judar styr världens medier, antytt att falsariet ”Sions vises protokoll” – som propagerar myten om en judisk världskonspiration – ger en korrekt bild av hur världen fungerar, framställt Förintelsen som resultatet av en ekonomiskt och kulturellt betingad ”konflikt” mellan ”judar och tyskar”, hävdat att Auschwitz ska förstås mot bakgrund av judars ”icke oproblematiska position” i det tyska samhället och antytt att Israel kan ligga bakom Breiviks terrordåd i Norge. Från Svenska kommiteen mot antisemitism:

Galtungs antisemitism är välkänd. Den har uppmärksammats i en rad medier och mött internationell kritik. 2012 stoppades t ex Galtungs medverkan på en konferens vid Göteborgs universitet med hänvisning till hans antijudiska utspel. ”Vi tyckte att de uttalandena som Galtung har gjort är djupt problematiska. Det är tre huvudspår vi har reagerat på. Hans antydan att Utøya hade en koppling till Israel. Det andra är uttalanden om Sions vises protokoll och det tredje är uttalanden om judisk kontroll över internationella medier”, sade Helena Lindholm Schulz, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs Universitet. Av samma skäl stängdes han 2012 av från undervisning vid Basels universitet.  ..."

 

Och Svenska Freds minns "speciellt debatten efter en notis där Ola och Erni i positiva ordalag berättade om Pol Pots förbud mot privatbilism som de tyckte var logiskt eftersom de ansåg att privatbilism inte skulle kunna leda till utveckling.

– Vi blev enormt påhoppade och det ledde till en oförsonlig pajkastning, berättar Erni. Vi hade fruktansvärt fel, vi beklagar det djupt. Vi gick i fällan, säger hon. 

Ola håller inte riktigt med. Det var ju inte folkmordet vi applåderade, menar han. Det var ju inte bekräftat då."

Erni och Ola företräder Fredsrörelsen på Orust.

Utifrån detta undrade Ulf Sjölinder om Orust kommun ger något stöd, direkt eller indirekt till Fredsrörelsen på Orust.

Kommunalrådskan svarade på frågan att så var inte fallet. Och vi stöder absolut inte antisemitism.

Men på en föjdfråga om inte även Fredsrörelsen på Orust har fria lokaler blev svaret

- Att man ju inte kan göra skillnad på olika föreningar.

Det tycker matte att man kan. För det är alldeles klart att till exempel Nordfront med sina antisemitiska åsikter finns på ön.

Sedan några dagar sitter ju affischer på lyktstolpar på den stora ön i väster.

En sitter precis utanför kommunhuset.

Så kommunalrådskan Tänk om! Och se till att affischerna blir borttagna och ändra reglerna för fria lokaler så att endast  sådana föreningar som omfattar våra svenska värderingar, och dit hör inte föreningar som omfamnar antisemitiska åsikter, får stöd.

Tycker dom två fyrbenta blondinerna i Mycklebyskogen

Därför blir inte äldrefrågor en het valfråga.

"Vår sekulära brist på förmåga att diskutera och förhålla oss till livets svåra frågor gör att vi helst låter bli. Liksom rädslan för att vi en dag måste igenom det."

I gårdagens SvD skriver Maria Ludvigsson på ledarsidan under rubriken Valfrågan som skrämmer mest.

Hon konstaterar att opinionsmätningar visar att äldrefrågor är viktiga för väljarna, men ändå är dom nästan aldrig uppe i den offentliga debatten.

Nej. Den offentliga politiska debatten handlar om invandring, integration, lag och ordning samt grova våldsbrott, där olika partier bjuder över varandra i förslag om strängare straff.

 Partier som tidigare lyssnat på forskningen, som säger att strängare straff är som att kissa på sig. Det är lugnt ett tag medan busen sitter inne, men när dom kommer ut blir det etter värre. 

Och terrorbekämpning liksom dödsskjutningar bör dom som kan sådant diskutera. Det är inget för oss lantisar utan större erfarenhet av sånt.

Så tycker även matte trots att hennes älskade barnbarn i Stockholm var på Drottninggatan den 7 april förra året och bara några minuter från den terrorist som med en lastbil dödade några och försökte döda ännu fler oskyldiga bara för att dom inte hade i hans ögon rätt tro.

Nej, det som engagerar folk ute i landet är vardagsbrotten typ villainbrott, den dyra och dåliga kollektivtrafiken, bristen på bostäder för unga och gamla och inte minst bristerna i hälso- och sjukvård och inom äldreomsorgen.

Men varför diskuteras inte vare sig behovet av bostäder för äldre, åldersdiskrimineringen på arbetsmarknad och inom sjukvården, våldet mot äldre  eller andra äldreomsorgsfrågor?

Maria Ludvigsson skriver.

 "Ett gångbart svar skulle kunna vara att partiernas strateger inte tror att något så trist som äldreomsorg är en valvinnare, alternativt att det skulle gynna ett annat parti än det egna om frågan fick för mycket utrymme. En kristdemokrat skulle svara, jo vi gör det, men det hörs bara inte."

"Ett helt annat svar är att ålderdom och äldreomsorg skrämmer oss så till den milda grad att vi varken vill tala om det eller påminnas om det av andra."(SvD)

"De allra flesta har erfarenhet av åldrandets tunga sanningar. Den egna eller anhörigas."

 Men det man glömmer är att dom flesta av gamlingarna är friska långt upp i åldern och med lite alternativa boenden, folkhälsoinsatser och utökad RUT eller service från kommunen skulle dom  hålla sig friskare längre och klara sig utan omsorgsinsatser från kommunen längre. Det är ju ofta inte så att dom inte har råd att betala för att få hjälp med sådant dom tidigare klarade själva. Nej det handlar mer om att det inte finns några företag som utför enklare arbete som till exempel att skotta fram till dörren, ta in trädgårdsmöbler, enklare trädgårdsarbete etc.

"Som en livlig och vacker åldring en gång förklarade för mig: Kroppen är så trött men inuti känner man sig precis som man alltid har gjort. Inuti är man likadan."(SvD)

"Det existentiella får inte riktigt plats i politik och valrörelsen, och det ska vi vara tacksamma för. Politik handlar om kontraktet mellan medborgare och stat, inte mellan människan och evigheten. Men vår sekulära brist på förmåga att diskutera och förhålla oss till livets svåra frågor gör att vi helst låter bli. Liksom rädslan för att vi en dag måste igenom det."

Sådär. Det var det uppriktiga svaret på varför äldrefrågor inte tar förstaplats i valrörelsen."

En tänkvärd artikel i SvD tycker dom två fyrbenta blondinerna   

Varför inte ge den som är mest lämplig uppdraget oavsett politisk färg.

Det är en helig princip, i alla fall inom politiken på Orust, att andra partier inte ska lägga sig i vem andra partier väljer ska ha ett visst uppdrag.

Det tycker matte i princip är riktigt, men även personkemin i olika nämnder och styrelser måste funka. Och så är det ju rätt käckt om det finns olika erfarenhet och kompetens även bland de förtroendevalda.

Så är inte fallet idag.

Och så borde det inte vara tillåtet att placera "besvärliga" människor där dom gör minst skada för sitt parti.

För alla uppdrag är viktiga även om dom inte är viktiga sett ur ett partipolitiskt perspektiv.

För att ta ett exempel.

 Inför nomineringarna efter förra valet fick samtliga partier ett brev med en önskan från Uddevalla  Tingsrätt att de ville se unga, helst män som nämndemän, eftersom dom flesta nämndemän är äldre och oftast kvinnor. Och dom som ska dömas sällan tillhör just den kategorin.

Vad händer. Jo för att undvika internt bråk i det egna partiet valde partierna precis tvärtemot vad rätten behövde.

Och när det gällde våra kommunala revisorer fick matte ett samtal från en medlem i annat parti med en förfrågan om vem Liberalerna skulle föreslå. För om just den skulle nomineras så skulle inte hen ställa upp för sitt parti.

Slutet blev att två duktiga krafter inte hamnade i revisionen. En för att hen inte kunde samarbeta med just den kandidaten som Liberalerna tänkte nominera. Och just den kandidaten hoppade av för att Alliansens största parti utifrån sin storlek krävde just den ordförandeposten till en viss person.

Och mattes egna önskemål blev det inget av. Mattes första önskan. Vice ordförande i Miljö- och bygg gick åter till Alliansens största parti. Och viceordförandeposten för bostadsstiftelsen, där matte var på förslag, fick hon vid nomineringsmötet släppa för att undvika gråt och tandagnissel och stora scener med utträde ut partiet som följd. Och det skulle ju enligt vissa vara en förlust eftersom hen varit Folkpartist sedan pappan startade partiet i Långelanda på 1960-talet.

Så matte blev andre vice ordförande i kommunfullmäktige ett uppdrag, som hon absolut inte ville ha, eftersom man som ordförande förväntas hålla käften och inte i någon större omfattning delta i debatten. Och matte som gillar att debattera. Hon tycker det är  störtkul. 

Men kanske var det bäst så i alla fall. För hennes åsikter har inte alltid stämt med partiets under mandatperioden. Och  samarbetet och personkemin i kommunfullmäktiges presidium har fungerat bra och matte tycker att dom nog lyckats få lite bättre struktur på mötena.

Så nu hoppas matte inför valet att partierna ska ha lärt sig att ska arbetet ute i nämnder och styrelser fungera så måste personkemin stämma åtminstone inom presidierna.

Utan att lägga skulden på någon kan hon konstatera att så inte är fallet vare sig i utskottet för lärande eller samhällsutskottet.

Och med dom interna stridigheterna som sker inför öppen ridå inom dom två stora partierna känner matte en stor oro för hur man ska hitta en politisk ledning för kommunen efter höstens val.

Och ska man kunna rekrytera nya förtroendemän så måste de som får uppdrag i höst vara ett positivt föredöme för politiskt intresserade ungdomar.

På mattes tid som tjänsteman fanns det på den stora ön i väster en barnomsorgschef som avslutade debatten med sina förskolechefer med orden:

- Nu flickor. Nu har jag bestämt oss.

Men så fungerar det inte längre. Idag måste man lyssna på andra och jämka. Och klarar man inte det så får man, likt matte, ägna sig åt något annat än politik.

Så ge uppdragen till dom som är mest lämplig oavsett politisk färg. Då kanske man kan få en fungerande styrning av kommunen. En styrning som ger ön den positiva framtid den förtjänar.

Tänker dom två fyrbenta blondinerna

Seniorbussar svaret från moderaterna på bristen på boenden för äldre på Orust .

Lokaltidningen har skickat ut en förfrågan till samtliga  partier på den stora ön i väster, om hur  man vill lösa boendefrågan för en åldrande befolkning.

Man påstår från samtliga partier att behovet av särskilda boendeplatser är täckt för lång tid framåt.

Klart, om man har en så strikt biståndsbedömning som Socialtjänstlagen tillåter och alltså endast beviljar särskilt boende till dom, där behovet absolut  inte kan tillgodoses på annat sätt. Så är behovet av särskilda boenden är tillgodosett.

 Men hur rimmar det med snacket om den valfrihet som sedan dom flesta partierna talar sig varma för finns. Och framförallt hur rimmar det med förslagen om rätten till insatser utan biståndsbedömning.

Något parti säger att man från 80 ska få både den hemtjänst man vill ha och ett särskilt boende utan prövning. Ett annat att detta ska ske vid 85 års ålder.

Matte har lite svårt för detta. Satt man åldern för rätt till viss hemtjänst  vid 71 skulle matte omedelbart efterfråga både hjälp med städning och inköp. För att inte tala om hjälp med snöskottning som fanns på öa när matte lämnade i början av 1990-talet.

Matte tycker alltså  inte ålder är ett skäl för att kommunens ska ta över ansvaret för insatser i hemmet. Utan det måste vara behovet.

Och det sägs ju att politiker aldrig svarar på frågan, som ställs. Och det ger Lokaltidningens sammanställning av svaren verkligen en levande illustration av.

Och den alltid lika kreative moderaten, vår egna Trump, som alltid  sätter Slussen först, överträffar sig själv i sitt svar. Han svarar  på frågan om boende för äldre: Att moderaterna

 " redan från årsskiftet vill införa vårt seniorkort med fria resor på bussen på Orust."

Trots att matte ringt honom och frågat vilken linje som har övernattningsmöjligheter för årsrika och om hemtjänsten kommer att få följa med på den nattliga resan så har matte inte fått något svar.

Och så kommer några åter dragandes  med LOVen dvs valfrihet att själv välja utförare inom hemtjänsten och på dom särskilda boendena. Ursäkta frågan var hur lösa bostadsfrågan.

Och matte tror på LOVen, men inte på Orust.  Det funkar bra på Lidingö och i Stockholm, och på andra ställen  där det finns ett befolkningsunderlag och tätorter som ger möjlighet till fler utförare. På Orust tror matte att systemet skulle bli mycket dyrt för kommunen och ingen valfrihet för mer än ett fåtal i tätorterna.

En annan partirepresentant tycker att man ska ha rätt att få bo kvar i sin bostad om man så önskar. Den rätten finns i Socialtjänstlagen sedan den kom i början av 80-talet. 

Tyvärr har den rättigheten med dagens brist på äldreboende förvandlats till ett tvång att bo kvar, även om man känner sig otrygg och ensam.

En annan politiker tycker att man ska få jobba kvar efter 65. Ett rätt som finns sedan mer än 15 år och knappast inte heller är svar på hur man löser bostadsfrågan för årsrika.

Matte läser just nu Ann Heberleins bok Den banala godheten. Den handlar visserligen om mångkultur, integration och svenska värderingar.

Men hennes definition om den banala godheten passar precis in på dom svar som politikerna på Orust givit om boende för äldre.

" den oreflekterade viljan att göra gott utan att ta ansvar för handlingarna."

Vi kanske hörs igen, men matte har liksom slokat och tröttnat i värmen och på den politiska debattnivå  på den stora ön i väster.

Två fyrbenta blondiner