Varför inte ge den som är mest lämplig uppdraget oavsett politisk färg.

Det är en helig princip, i alla fall inom politiken på Orust, att andra partier inte ska lägga sig i vem andra partier väljer ska ha ett visst uppdrag.

Det tycker matte i princip är riktigt, men även personkemin i olika nämnder och styrelser måste funka. Och så är det ju rätt käckt om det finns olika erfarenhet och kompetens även bland de förtroendevalda.

Så är inte fallet idag.

Och så borde det inte vara tillåtet att placera "besvärliga" människor där dom gör minst skada för sitt parti.

För alla uppdrag är viktiga även om dom inte är viktiga sett ur ett partipolitiskt perspektiv.

För att ta ett exempel.

 Inför nomineringarna efter förra valet fick samtliga partier ett brev med en önskan från Uddevalla  Tingsrätt att de ville se unga, helst män som nämndemän, eftersom dom flesta nämndemän är äldre och oftast kvinnor. Och dom som ska dömas sällan tillhör just den kategorin.

Vad händer. Jo för att undvika internt bråk i det egna partiet valde partierna precis tvärtemot vad rätten behövde.

Och när det gällde våra kommunala revisorer fick matte ett samtal från en medlem i annat parti med en förfrågan om vem Liberalerna skulle föreslå. För om just den skulle nomineras så skulle inte hen ställa upp för sitt parti.

Slutet blev att två duktiga krafter inte hamnade i revisionen. En för att hen inte kunde samarbeta med just den kandidaten som Liberalerna tänkte nominera. Och just den kandidaten hoppade av för att Alliansens största parti utifrån sin storlek krävde just den ordförandeposten till en viss person.

Och mattes egna önskemål blev det inget av. Mattes första önskan. Vice ordförande i Miljö- och bygg gick åter till Alliansens största parti. Och viceordförandeposten för bostadsstiftelsen, där matte var på förslag, fick hon vid nomineringsmötet släppa för att undvika gråt och tandagnissel och stora scener med utträde ut partiet som följd. Och det skulle ju enligt vissa vara en förlust eftersom hen varit Folkpartist sedan pappan startade partiet i Långelanda på 1960-talet.

Så matte blev andre vice ordförande i kommunfullmäktige ett uppdrag, som hon absolut inte ville ha, eftersom man som ordförande förväntas hålla käften och inte i någon större omfattning delta i debatten. Och matte som gillar att debattera. Hon tycker det är  störtkul. 

Men kanske var det bäst så i alla fall. För hennes åsikter har inte alltid stämt med partiets under mandatperioden. Och  samarbetet och personkemin i kommunfullmäktiges presidium har fungerat bra och matte tycker att dom nog lyckats få lite bättre struktur på mötena.

Så nu hoppas matte inför valet att partierna ska ha lärt sig att ska arbetet ute i nämnder och styrelser fungera så måste personkemin stämma åtminstone inom presidierna.

Utan att lägga skulden på någon kan hon konstatera att så inte är fallet vare sig i utskottet för lärande eller samhällsutskottet.

Och med dom interna stridigheterna som sker inför öppen ridå inom dom två stora partierna känner matte en stor oro för hur man ska hitta en politisk ledning för kommunen efter höstens val.

Och ska man kunna rekrytera nya förtroendemän så måste de som får uppdrag i höst vara ett positivt föredöme för politiskt intresserade ungdomar.

På mattes tid som tjänsteman fanns det på den stora ön i väster en barnomsorgschef som avslutade debatten med sina förskolechefer med orden:

- Nu flickor. Nu har jag bestämt oss.

Men så fungerar det inte längre. Idag måste man lyssna på andra och jämka. Och klarar man inte det så får man, likt matte, ägna sig åt något annat än politik.

Så ge uppdragen till dom som är mest lämplig oavsett politisk färg. Då kanske man kan få en fungerande styrning av kommunen. En styrning som ger ön den positiva framtid den förtjänar.

Tänker dom två fyrbenta blondinerna