Vart tog socialliberalismen vägen?

"Oron i den socialliberala falangen växer inom Liberalerna. Nu drar sig många av Birgitta Ohlssons supportrar tillbaka till lokalt partiarbete. Andra vänder blicken mot Annie Lööf och Centerpartiet."(SvD)

Men vart ska dom ta vägen som inte har något lokalt socialliberalt partiarbete att dra sig tillbaka till?  Den frågan ställer sig matte. Hon, som varit aktiv i Folkpartiet Liberalerna sedan 70-talet känner sig vilsen. Den väg som partiet centralt valt verkar även genomsyra den lokalavdelning hon ännu inte lämnat.

 

Och visserligen tycker hon att Birgitta Ohlsson kunde lugnat sig och inte utmanat Björklund just nu, så nära inpå nästa val. 

För hade hon väntat, så hade hon säkert enhälligt valts till ordförande för Liberalerna 2019. Och hon hade säkert sett till att Liberalerna blivit ett klart lysande socialliberalt alternativ.

Men nu blir det inte så. Hon lägger av partipolitiken. Och vart ska då socialliberalerna ta vägen? 

Och matte är för gammal för att överhuvud kunna tänka sig något annat parti.  Centern. Det är för henne det gamla Bondeförbundet, vars historia under andra världskriget fortfarande gör dom otänkbara. Dom flesta av partiets brunskjortor, som då fanns i leden, har väl dött. Men matte är säker att idéerna  ligger kvar och pyr där ute i den svenska Centermyllan.

 Och när åsikterna åter blir salongsfähiga kommer dom att blomma ut i full kraft. Och då tror inte matte att Annie Lööf och hennes socialliberala gäng har mycket att sätta emot, speciellt inte om opinionssiffrorna skulle dala igen för partiet.

Så att kunna påverka politiken i socialliberal riktning här på den stora ön i väster verkar små.

Tråkigt tycker matte för hon skulle så gärna vilja jobba för ett socialliberalt samhälle. Inte direkt genom att sitta i utskottet för omsorg eller kommunstyrelsen .

 Som gammal förvaltningschef är hon där direkt olämplig för sådan uppdrag. 

Men gärna jobba i bakgrunden, där hon tycker att hennes många år inom socialtjänsten och politiken skulle kunna vara en tillgång. 

Hon skulle kunna fixa underlag med förslag hur man på bästa sätt stöttar dom som verkligen behöver samhällets hjälp.

 Ser till att man vågar ta debatten med Regionen. På 90-talet genomfördes Ädelreformen.  Det som skulle bli så mycket bättre med samarbetet nu när man klarat ut vad som är kommunens respektive Regionens ansvar.

 Ingenting har blivit bättre och gamla och sjuka kommer i kläm. Och det är alltid någon annans ansvar. Och ingen vill vågar ta debatten.

Och ingen vågar ta debatten med SD. Visst deras gruppledare i fullmäktige på den stora ön i väster är trevlig, vältalig och ingen bråkstake, så vitt matte vet, som slåss med järnrör.

 Men har man valt att gå med i ett klart rasistiskt parti med ett nazistiskt förflutet måste man väl tagit ställning för partiets värdegrund.  För det finns ju gott om partier att välja mellan på öa.

Matte  skulle vilja att man satsar på kommunens framtid , våra ungar. Se till att även dom som inte bara är intresserade av Epatraktorer och fotboll får ett meningsfull liv med möjlighet att förverkliga sina drömmar.  

Tänk så många gånger matte  under årens lopp hört

 kommentaren från dom ungar som klarat sig mot alla odds.

- Fritidsgården var min räddning. Mitt andra hem. Där fanns det vuxna som lyssnade.

Så satsa på fritidsgårdar!!!

Och stötta dom föräldrar som behöver det,  så att dom klarar att vara föräldrar.

"Oron i den socialliberala falangen växer inom Liberalerna. Nu drar sig många av Birgitta Ohlssons supportrar tillbaka till lokalt partiarbete."

Så nu står mattes hopp till att det finns några socialliberala krafter kvar på den stora ön i väster som vill jobba för ett socialliberalt Orust

Vi hörs

Dom två fyrbenta blondinerna