tisdag 11 juni 2013

Varför gör politiker inget? - alla har synpunkter men få vill vara med och ta ansvar.

Allt färre vill engagera sig politiskt. Det är ett problem för samtliga partier förutom Sverigedemokraterna. Och politikerföraktet är väl utbrett.

Varför är det så och kan man göra något åt det?

Som förtroendevald i kommunen har man ett stort ansvar. Inför varje sammanträde ska man läsa in handlingar, som ofta omfattar hundratals sidor. Och man ska sätta sig in i komplexa ärenden.

En förtroendeman ska vara lekman och företräda sitt partis värderingar och alltså inte ha specialkunskaper inom de områden man är satt att besluta om.

Denna distinktion är viktig. Att tjänstemännen står för fackkunskapen och de förtroendevalda gör sina politiska prioriteringar utifrån resp. partis ideologi.

Men går det att upprätthålla denna skillnad mellan politiker och tjänstemän när allt fler politiker anställs på hel- eller deltid?  Går inte politikerrollen då lätt över till en tjänstemannaroll. Och vad händer med tjänstemannarollen i kommuner som saknar eller har en mycket svag poltitisk ledning?

Idag  finns det på Orust ett heltids anställt kommunalråd, ett oppositionsråd på 80%, årsarvoden med olika procentsatser för ordförande och vice ordförande i nämnd, styrelse samt kommunfullmäktige.

Övriga ledamöter arvoderas endast när de är med på ett sammanträde. Tusen kronor för en heldag och hälften för en halvdag. Ersättare som närvarar utan att tjänstgöra får hälften av vad en ordinarie ledamot får. Utöver detta får de ersättning för förlorad arbetsinkomst och reseersättning.

Samtliga ledamöter, även ersättare när de tjänstgör, är lika  ansvariga för besluten, som de som har haft större möjligheter att sätta sig in i ärendena.

Har dessa vanliga ledamöter en chans att sätta sig in i alla ärenden de fattar beslut om?

Knappast.

Och känner de verkligen att de kan överblicka vilka konsekvenser deras beslut får för de människor dom är satta att företräda?  Och tycker  de att sammanträdena är meningsfulla och att de verkligen har något reellt inflytande?

Knappast.

Kan man göra något åt detta?

Inom alla partier kan man konstatera  att väldigt många medlemmar känner sig manade att bli nämndemän. Och detta trots att uppdraget är riktigt dåligt betalt.

Varför? Troligen för att man som nämndeman känner att man är en del av något viktigt. Man är på lika villkorsom domarna  med och  fattar livsviktiga beslut för enskilda människor.

Varför handlägger man inte ärenden i nämnder och styrelser på samma sätt i kommunen?

 Ärenden  av olika slag hamnar på kommunens bord. Det kan vara en ansökan om bygglov. Det kan vara en företagare som vill etablera sig eller föräldragrupp som vill starta en friskola.

Gör man då som domstolsverket så skulle någon tjänsteman ta tag i ärendet, utreda och lägga ett förslag till beslut utifrån lagstiftning och de poltitiska direktiv som sittande majoritet antagit.

Tillsammans med ordförande gör en tjänsteman upp en föredragningslista och vid sammanträdet läggs alla fakta på bordet. Och tjänstemannen redogör för sitt förslag.

Därefter fattas beslut.

Detta skulle göra att samtliga ledamöter hade samma chans att sätta sig in i ärendet och ha möjlighet att ta ansvar för sina beslut. Politikerrollen skulle bli klarare.

För att ett sådant  arbetssätt  ska fungera måste riktlinjer, policy arbetas fram. Så att tjänstemän kan fatta beslut i ärenden som helt följer riktlinjer och policy. Om man inte har en långgående delegation skulle  sammanträdena ska bli alltför många och långa.

Med en sådan förändring skulle kostnaderna för arvoden radikalt  kunna sänkas. Ett kommunalråd kommer även fortsättningsvis att behövas för att representera kommunen i olika sammanhang. Och kanske behövs ett årsarvode till kommunfullmäktiges ordförande för att tillsammans med kommunalrådet företräda kommunen. Men i det flesta fall är det säkert bättre att kommunen respresenteras av kommunchefen.

Ordförande för nämnd, styrelse och utskott måste avsätta lite tid för att upprätta en föredragningslista så ett dubbelt arvode för det uppdraget vore lämpligt.

I övrigt kan samtliga årsarvoden avskaffas. Och en del av de pengar som idag går till årsarvoden skulle med fördel användas till att utbilda våra förtroendemän. De behöver få reskap för att kunna arbeta fram visioner och måldokument. Så att de kan politiskt styra en kommun utan att fastna i cykelställsfrågor.

Och kommunpolitiken skulle handla om det den ska handla om nämligen politiska värderingar och prioriteringar. Och då kanske fler skulle vilja delta i den debatten och engagera sig.  

Tänker jag

Den fyrbenta blondinen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar