Måste man älska att dela flygblad för att bli en bra partiföreträdare?

Matte älskar politik och att diskutera samhällsfrågor. Men hon hatar valrörelser och politiska kampanjer.

Lika lite som hon gillar alla dessa företrädare för olika intressen som hoppar på henne ute på gator och torg och försöker få hennes stöd till något behjärtansvärt eller trycker reklam för något i handen.

Och inte går hon med i Jehovas Vittnen bara för att dom kommer ända hit ut i skogen med Vakthornet och försöker omvända henne.

Hon påverkas inte av dessa kampanjer. Hon vill engagera sig i sånt hon tror på. Och hon byter teleoperatör när hon vill det, inte på grund av någon vältalig och snygg ung hangoding försöker övertyga henne när hon ska handla något helt annat . Hon handlar det hon tänkt och absolut inte det som någon okänd lämnar reklam för något.

Dessa, som hon upplever som integritetskränkande påhopp, vill hon slippa.

Alltså är hon själv en värdelös valarbetare.

För vill du jobba med politik så måste du gilla att dela flygblad. Man måste tycka det är kul att tvinga sig på folk och fråga vad dom tycker. Fast man egentligen bara vill tala om vad man själv har för kloka idéer.

I vissa delar av landet har man börjat med homeparties  där några väljare bjuder in en politiker för att under trevliga former diskutera politik. Det däremot tycker matte verkar kul.

Men visst är politiska samtal i en valstuga oftast trevliga. Men mattes erfarenhet från andra kommuner är att antalet utskällningar är fler än konstruktiva samtal. Valstugor blir ofta en plats dit rättshaverister går i hopp om att få någon som äntligen lyssnar på dom. 

Men att matte inte suttit i valstugan i år har inte berott på detta utan på att hon prioriterat att ge son och sonhustru möjlighet att sköta sina jobb i Stockholm tills förskoleplatserna är klara för killarna, fira yngste pluttens 40 årsdag samt en starroperation.

Men det är ju egentligen ingenting som angår väljarna, men på något märkligt sätt verkar det som om väljare inte fattar att även politiker har familj och känslor som andra människor.

Så troligen kommer inte matte att bli invald i fullmäktige för hon har alltså inte visat sig ute bland väljarna under valrörelsen. Och då får man inga kryss.

Nu är det inget problem, i alla fall inte för matte. Hon tänkte när hon tackade ja till att stå som trea på listan.  Att hennes långa erfarenhet både som tjänsteman inom socialtjänsten, varav nästan 10 år som socialchef på Orust samt ett politiskt engagemang på olika nivåer sedan studenttiden skulle vara en tillgång i Orustpolitiken. Men det räcker inte. Man måste gilla att dela flygblad också  och det gör inte matte.

Så det blir nog för oss att även i fortsättningen följa politiken på avstånd här från vårt skogsbryn och det tycker husse och jag är mycket bättre än att matte ränner på möten, som bara gör henne frustrerad och  upprörd.

Så även efter valet kommer vi nog bara att höras via denna min blogg för det tycker matte och jag är trevligt.

Vi hörs

Den fyrbenta blondinen