lördag 28 januari 2012

En fantastisk man, företagare och före detta politker på Orust har gått bort.

Livet hänger på en skör tråd och plötsligt är det över.

På onsdag begravs en gammal och mycket god vän till mig. Kent  Hugo Petterson från Allmag.  Vi träffades i början på 80-talet. Han var moderat politiker och jag socialchef på Orust.  På sin fridtid  utbildade han jägare. Jag var hans elev. På den tiden bodde jag på en ön utanför Allmag. Han kom ut på ön där vi bodde och med sig hade han en lerduveutkastare för att jag skulle klara jägarexamen. Han kastade ut. Jag blundade och sköt och sen var det bara att gå och hämta den helt oskadda lerduvan. Han var hela livet en fantastisk jägare. Jag kan nog inte ens pricka en elefant. Men jag lovar jag försöker inte.

Så i all bedrövelse känns det bra att Du  Kent Hugo dog på ett jaktpass. En allför tidig död men en värdig död för en jägare. Ingen, allra minst du själv, hade stått ut med dig som svag och sjuklig. Men jag saknar dig.

Du kom ut  till ön med makrill, som maken la i frysen. Så när vi fick middagsgäster smakade rabarberpajen som jag frusit makrill. Du var omtänksam och maken opraktisk.

Du kom ut med hö till djuren. Med dig hade du barnen och Elisabeths pojkvän som du kallade svärsonsaspiranten.  Ditt språk var liksom du alltid dräpande och träffande.

Du  kom ut och sköt en tjur som du  sedan  bogserade  efter båten in till Orust och styckade upp och kom tillbaka med köttet.

Du kom ut med din tax, herr Schäfer, och tog död på minken som tagit hönsen.

Kort sagt Kent Hugo du ställde alltid upp.

Du  tröttnade på moderaterna och lämnade politiken på Orust. jag tröttade på socialnämnden och lämnade ön.

Nästan tjugo år senare kom jag tillbaka. Och då fanns du där igen. som om ingenting hänt.  Huset som jag tänkte köpa låg mitt i skogen och därför rätt mörkt.  Så jag ringde dig, Kent Hugo och frågade:  Vet du vem som äger skogen? Det är min. Jag tar ner den.Svarade du.  Och så blev det.

När första snön kom någon månad efter jag flyttat in väcktes jag av telefonen. Det var Kent Hugo. Har du bytt till vinterdäck och kommer du ut? Svaret på båda frågorna  blev nej. Jag har fixat en tid på verkstaden och drar upp dig sa Kent Hugo och drog ner  bilen till Mycklebyvägen.

Dagen före julafton  förra året ringde jag. Bilen startade inte. Kent Hugo kom och försökte dra igång bilen. Men det var en tändspole så han kunde inget göra.

Så nu bara undrar jag vem ska jag  ringa nu när jag behöver hjälp av någon som kände alla och alltid ställde upp och som verkligen var en riktig vän.

Tack för allt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar