Finns det någon ideologi kvar som skiljer lokala politiska partier åt?

Eller handlar det bara om önskan om personlig makt och personkemi.

I mattes och min gamla hemstad i Skåne styr sossar och moderater bra ihop sedan förra valet.  Dom har blivit ett riktigt radarpar sossarnas gamla kommunalrådska och moderaternas snälle revisor, som gör som han blir tillsagd.

Och på den stora ön i väster styr avhoppade moderater tillsammans med vänsterpartister, miljöpartister och  centern.

Hos den styrande minoriteten  finns även två lokala partier. Folkviljan och Orustpartiet.

Två partier som gått till val på att förändra men knappast lyckats med detta. Att stoppa Hogens industriområde och behålla byskolan i Tvet var Folkviljans två krav. Så nu genomförs tyvärr Hogens industriområde och Tvets skola är redan stängd.

Vad Orustpartiet vill har matte ingen aning om. För i kommunfullmäktige har han aldrig sagt något när matte varit där och lyssnat.

Och en tidigare ordförande för Folkpartiet, som i och för sig innan han blev folkpartist varit moderat, tröttnade. Han saknade  som han uttryckte saken till matte " någon politisk plattform i form av en fullmäktigeplats  efter förra valet."  Så han bestämde sig för att starta eget. Men det är tydligen rätt kämpigt så han gick in i moderaterna igen. Men fick ingen bra plattform där heller så nu har han vandrat vidare till Centern.

Dit har även dom två närproducerade vildarna och före detta moderaterna som styr kommunen vandrat. Och för övrigt även minst två andra  äldre herrar som tidigare varit moderater på den stora ön respektive söder om Göteborg.

Så nu passar herrarna på när centern är i gungning efter inre strider som fått till följd att partiets starke man sedan många år kastat in handduken. Eller så började det brännas för mycket nu när hans hjärtebarn, den naturliga ventilationen i Henåns skola visar sig inte hålla måttet. 

Hur som helst så tror sig dessa herrar kunna  få var sin politisk plattform hos centern. Nomineringsmötet är på måndag.

Men frågan är om dom lyckas. För enligt rykten värvar centerns just avhoppade starke man sympatisörer som kan stödja hans kandidatur att återvända efter någon månads karantän.

Och så finns det säkert ett gäng centerpartister som ingenting högre önskar än att Centern ska bli det bra och stabila parti det var på kommunalrådet Olegårds tid.

Och Folkviljans starke man ställer inte upp till omval men har startat en sida på Facebook  för dom som vill en förändrig efter valet. Undrar vad det betyder. Väpnad kamp eller?

Så en gammal miljöpartist ute på väster har återvänt till politiken men inte till miljöpartiet utan till Folkviljan. Kanske i hopp om att Folkviljan mer ska se till hans privata intressen i form av en sjöbod än vad hans gamla parti gjort. Vad vet matte.

Och som ersättare i det lokala Orustpartiet sitter en sverigedemokrat.

En kompis till matte, som är sosse, sa att hon tycker det är viktigt att väljarna känner igen sitt parti. Att man vet vad partierna står för. Men så har vi det inte här ute på ön.

Här verkar ideologierna vara helt döda och ersatts att olika individers  personliga ambitioner att få stöd för  sina högst personliga intressen. Matte har aldrig träffat på så många övertygade herrar på en gång som alla säger sig ha den slutliga lösningen på Orust problem

Men så är det.

Det finns två sätt att lösa problemen mitt sätt och fel sätt

Tänker den fyrbenta blondinen