fredag 20 april 2012

fritidspolitiker - ett utrotningshotat släkte.

Partiernas gräddfil

   Hörru Peter Götell nu börjar jag tröttna på ditt gnäll på att partierna får så mycket pengar och inte använder dom på ett sätt som du tycker vi borde. Partiernas gräddfil så lyder rubriken din ledare i torsdagens Bohusläning. Visserligen brukar du använda uddevallaglasögon när du tittar på världen men jag känner mig i alla fall påhoppad. Speciellt som jag inte tror att ekonomin skiljer sig så mycket från kommun till kommun.

Jag börjar alltså tröttna på du han drar alla över en kam. Något som du själv brukar kritisera andra för i alla fall när det gäller andra folkgrupper än politiker.

Vill du ha det amerikanska systemet som helt kräver att du personligen har mycket pengar för att få din röst hörd eller? Din ledare spär på det politikerförakt som idag verkligen inte behöver förstärkas.

Detta politikerförakt gör ju till exempel att det är nästan omöjligt att få "vanliga medborgare" att besöka ett politiskt möte för att få information. Man är så rädd att bli stämplad för att sympatisera med ett visst parti att man uteblir även om man egentligen skulle vilja få informationen. Detta gör att enda sättet för partierna  att få ut sin information är via olika annonser och utskick. Visst vore det önskvärt att stå utanför systemet varje fredag och prata med folk. Men så många medlemmar har i alla fall inte mitt parti att vi har folk, som gratis på sin fritid vill stå utanför systemet och ta emot en del av det politikerförakt du just nu göder.

Om jag ska sammanfatta hur jag uppfattade din ledaren så är det som vanligt kritik av att så mycket pengar går till partistöd och att partierna inte använder sitt partistöd till att ha kontakt med sina väljare utan gör någonting annat för pengarna. Vad framgår inte.

Jag utgår från mina egna erfarenheter. Och under årens lopp har jag lärt mig att det är ingen större skillnad mellan lilla Orust och stora världen.  De underliggande värderingarna och tänket är det samma här som där. Bara med den skillnaden att i maktens höjder får man inte säga vad man tycker.

Alltså utgår vi ifrån Folkpartiet på Orust. Vi hade förra året ett partistöd på drygt 46 000 kronor. Medlemsavgifterna låg på knappt 5 000 kronor. Av dessa betalade vi  knappt hälften till vår länsorganisation för att få tillgång till olika administrativa tjänst er.

Några ytterligare inkomster hade partiet inte. Så de runt 25 000 kronor som är kvar har nästan   20 tusen  gått i annonser eftersom det var omval till Regionen. Och de år de inte är val måste vi lägga undan för att synas lite i valrörelsen. 4000 har gått till kurskostnader för våra medlemmar.  Resan till och från kursen får våra medlemmar betala ut egen ficka. Och tyvärr tillåter inte vår ekonomi att betala ut resersättning  när man representerar partiet vid lokala debatter får vi själva stå för dom kostnaderna.  

Just nu känns det som om vår lokala demokrati får inte får kosta någonting utan ska helt ske på frivillig väg. Undrar om kraven på idealitet  är lika höga inom fotbollssverige?

Så välkommen till verkligheten hr Götell!  Och glöm inte att demokrati kostar pengar.  

Den fyrbenta

Blondinen


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar