Olika verkligheter- en för politiker och en annan för oss övriga. Varför vill man inte se verkligheten med sina väljares ögon?

Vad är det som gör att så fort man får politiskt makt så ändras ens bild av verkligheten? Och man slutar  lyssna på sina väljare och partivänner.

När  Jan Björklund engagerat talar om Kalle 15 år, som inte klarar kraven till gymnasiet  och som med stor sannolikhet kommer att hamna i utanförskap eller om Agda 90 år som inte får leva ihop med sin make sedan 70 år, därför att det inte finns plats för dem båda på ett serviceboende. Då känns talen personliga och vi partimedlemmarna applåderar för partiordförandes engagemang för den lilla individen.

Men när matte tar exemplet med Maja 5 år som blivit Svarte Petter i Stockholm ,där Folkpartiet är ansvariga för det så kallade fria skolvalet. Då blir det tyst från mattes partikamrater. Skolborgarrådet säger att 80-90 procent får någon av de tre skolplaceringarna som  föräldrarna valt. Att 20 procent inte får det stämmer illa med det engagemang som partiordförande har för den lilla människan och hennes möjlighet att påverka sin vardag.  Och i Stockholm går skoldirektören ut i Metro med kommentaren att alla får välja fritt, men det är ju inte säkert att man får det man valt. Vad är då det för mening att välja? Och heter man Maja och ska traska i mer än tjugo minuter till sin förskoleklass, så tror matte att man struntar i om man tillhör en grupp på 20% eller är rätt ensam i sin situation.

Matte är diskvalificerad att driva denna fråga politiskt för hon är part i målet. Maja är hennes barnbarn. Och då är det ingen som lyssnar. Nej man engagerar sig i Kalle, som är en fiktiv 16 åring men aldrig i Maja, som är en livs levande femåring som till hösten alltså ska traska i mer än 20 minuter för att komma till sin förskoleklass. På en skola som inte hennes föräldrar valt och som inte heller är hennes skolpliktskola utan en skola utanför hennes område. En skolväg som tvingar henne att korsa både Götgatan och Ringvägen.

Vi kan inte diskutera enskilda fall säger politiken. Nej,  men man kanske kunde ta Maja som ett exempel på hur det inte fungerar med det fria valet på Söder i Stockholm, för hon är inte ensam. Hon har genom dålig politisk styrning blivit en Svarte Petter, som enskilda rektorer ratar för att hennes föräldrar valt fel skolor. Och inte följer  rektorerna de riktlinjer som finns antagna. Tänk vilken chans för politiken att diskutera Maja, som ett exempel på hur tokigt det kan bli när verksamheten inte följer de riktlinjer politiken antagit. Och vilken chans att få! Annars får man ju aldrig reda på att systemet inte fungerar innan pressen gör ett stort reportage om det. Och så förhindrar man kanske att 10-20 procent av föräldrarna på Söder röstar på partier som är emot det fria valet. Matte tror på det fria valet,  men det måste vara ett riktigt val. Alltså inget DDR val!

Matte tycker inte att det  känns bra att man bara får engagera sig i frågor som man egentligen inte är intresserad av bara för att då är man ju opartisk. Det är säkert därför som den verklighet den politiska makten lever i inte överensstämmer med den verklighet matte och andra gräsrötter lever i.

Och så till mattes andra krig just nu. Husse har inte fått någon diagnos trots att det gått snart ett halvt år och han tappat en massa kilo muskler sedan i början av året. Neurologen sa att det inte var något neurologiskt och skickade honom tillbaka med en fruktansvärd värk och ingen muskelkraft till vårdcentralen. Men där fanns det ingen tid förrän om nästan två månader.

Matte skriver både till vården och till poltitiken och undrar om det ska vara på detta sättet.

Dödstyst från politiskt ansvariga och vården! Matte är ju part i målet och sådana exempel på hur vården inte fungerar vill man  inte höra talas om vare sig inom vården eller inom politiken. Nej det tar man inte i förrän pressen uppmärksammat det.

 Så nu har begreppet egenvård fått en ny innebörd för matte. Man ställer diagnos själv och fixar medicin från vänner och bekanta utan inblandning av medicinsk expertis. Men det blir nog rätt svårt för våra politiker att få legitimitet för höga skatter till Regionen om folk själva måste både ställa diagnos och fixa behandling.

Mattes fråga är varför stoppa huvudet i sanden till dess ni blir granskade av media?

Nej ta chansen att utifrån riktiga fall diskutera för att få en annan bild av hur er politik fungerar. Inte för att fatta beslut i enskilda ärenden men för att upptäcka systemfel innan pressen gör det och ni tvingas göra bort er inför TV- kameran med byxorna nere sägandes.

- Det hade vi ingen aning om att det fungerade på detta viset.

Och så spär ni på politikerföraktet ännu mer.

Tror den fyrbenta blondinen